Riksbanken behåller styrräntan på 1,75 procent när svensk ekonomi visar allt tydligare tecken på återhämtning. Beslutet fattades av direktionen i Stockholm och grundas på inflation nära målet, högre tillväxt än väntat och en försiktig förbättring på arbetsmarknaden, trots kvarstående risker.
Riksbanken väljer stabilitet i ett osäkert läge
Direktionen har beslutat att styrräntan oförändrad på 1,75 procent bäst stödjer ekonomin i nuläget. Dessutom bedömer Riksbanken att räntenivån bidrar till att stärka den inhemska efterfrågan utan att skapa nytt inflationstryck.
Beslutet speglar ett ökat förtroende för utvecklingen. Samtidigt betonar banken att konjunkturen ännu inte är normaliserad. Följaktligen krävs fortsatt försiktighet i penningpolitiken.
Inflation i linje med prognosen
Inflationen har varierat mellan månader. Däremot har den sammantagna utvecklingen följt Riksbankens prognos från september. Inflationen i Sverige närmar sig 2 procent, vilket stärker bilden av stabilitet.
KPIF, det inflationsmått som rensar bort effekter av räntor, väntas ligga under målet under 2026. Som ett resultat bedöms inflationstrycket framöver vara förenligt med inflationsmålet. Dock finns fortsatt osäkerhet kopplad till energi, geopolitik och global handel.
Tillväxten starkare än väntat
Svensk BNP-tillväxt har varit högre än tidigare prognoser. Därför bedömer Riksbanken att konjunkturen i Sverige är starkare än i höstas. Vidare pekar flera indikatorer på att återhämtningen har tagit fart.
Trots detta är tillväxten ojämnt fördelad. Vissa branscher återhämtar sig snabbare än andra. Emellertid ger helhetsbilden direktionen större trygghet i sitt beslut.
Arbetsmarknaden visar försiktiga ljuspunkter
Arbetsmarknaden är fortsatt svag. Däremot finns tydligare tecken på förbättring jämfört med tidigare under året. Antalet lediga jobb ökar något och varslen har stabiliserats.
Arbetslösheten väntas sjunka gradvis under de kommande åren. Dessutom bedöms en starkare konjunktur bidra till ökad sysselsättning. Som ett resultat kan hushållens konsumtion långsamt ta fart.
Därför avvaktar Riksbanken med ränteförändringar
Riksbanken bedömer att en för tidig räntejustering kan skapa obalans. I kontrast till perioder med hög inflation krävs nu mer precision än kraftfulla ingrepp. Därför väljer direktionen att avvakta.
Penningpolitiken är dock inte låst, enligt Riksbanken. Å andra sidan är grundscenariot att styrräntan ligger kvar på nuvarande nivå under en tid framöver, givet att prognoserna håller.
Betydande risker i omvärlden
Trots ljusare utsikter finns flera risker. Geopolitiska konflikter fortsätter att skapa osäkerhet globalt. Dessutom pekar Riksbanken på oklarheter kring amerikansk handelspolitik och höga tillgångsvärderingar.
Svaga offentliga finanser i flera länder ökar sårbarheten. Vidare kan globala ränterörelser snabbt påverka Sverige. Trots detta bedöms grundläget som hanterbart.
Inhemska osäkerheter kan påverka prognosen
Även i Sverige finns riskmoment. Hushållens konsumtionsbeteende är fortsatt osäkert. Dessutom kan nästa års mer expansiva finanspolitik få större effekter än väntat.
Riksbanken följer därför utvecklingen noggrant. Emellertid framhålls att styrräntan på 1,75 procent ger goda förutsättningar för balans mellan tillväxt och prisstabilitet.
Prognoser pekar på stabilisering på sikt
Enligt Riksbankens prognoser väntas BNP-tillväxten stärkas under 2026 och 2027. Samtidigt bedöms inflationen stabiliseras nära målet på längre sikt. Arbetslösheten väntas minska gradvis.
Sammantaget ser utsikterna något bättre ut än tidigare. Dock betonas att återhämtningen tar tid. Följaktligen är tålamod en central del av penningpolitiken framöver.
