Nya bolåneregler 2026: Regeringen vill sänka trösklarna till bostadsmarknaden och föreslår nu stora förändringar i bolånereglerna. I en lagrådsremiss föreslås att det skärpta amorteringskravet tas bort och att bolånetaket höjs till 90 procent, med planerad start den 1 april 2026.
Nya bolåneregler ska ersätta dagens föreskrifter
Regeringen föreslår en ny lag om begränsning av bostadskrediter. Den ska ersätta Finansinspektionens nuvarande föreskrifter om amorteringskrav och bolånetak. Syftet är att skapa tydligare regler och samtidigt göra det lättare att köpa bostad.
Förslaget innebär flera förändringar. Dessutom bedöms reglerna bättre anpassade till dagens bostadsmarknad. Följaktligen hoppas regeringen att fler hushåll ska kunna ta steget till ett eget ägande.
Det skärpta amorteringskravet tas bort
En av de största förändringarna är att det skärpta amorteringskravet slopas. Kravet har inneburit att hushåll med bolån över 4,5 gånger bruttoinkomsten behövt amortera minst en extra procent per år.
Regeringen anser att kravet haft negativa effekter. Däremot betonas att ett grundläggande amorteringskrav kvarstår. Som ett resultat minskar de månatliga kostnaderna för många låntagare.
Bolånetaket höjs till 90 procent
Regeringen föreslår även att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde. Det innebär att kontantinsatsen kan sänkas från 15 till 10 procent.
För många hushåll är kontantinsatsen den största tröskeln. Därför ses höjningen som central för förstagångsköpare. Samtidigt ökar möjligheten att efterfråga bostäder även utanför storstäderna.
Stramare regler för tilläggslån
Samtidigt som bolånetaket höjs införs stramare regler för tilläggslån. För sådana krediter ska belåningsgraden vara högst 80 procent. Dessutom införs en så kallad tröghetsregel.
Tröghetsregeln innebär att bostaden endast får omvärderas vart femte år. Syftet är att begränsa snabbt växande skuldsättning. I kontrast till bolånen ska tilläggslån därmed hanteras mer restriktivt.
Banker ska verka för sund amorteringskultur
För lån med låg belåningsgrad införs ett nytt ansvar för bankerna. När belåningsgraden inte överstiger 50 procent ska banken verka för att lånet amorteras.
Regeringen betonar vikten av en sund amorteringskultur. Å andra sidan vill man undvika alltför tvingande regler. Följaktligen kombineras ökat ansvar för bankerna med större flexibilitet för hushållen.
Riksbanken får stärkt roll i makrotillsynen
Lagrådsremissen innehåller även förändringar i makrotillsynen. Regeringen föreslår att Riksbanken tar över ansvaret för den kontracykliska kapitalbufferten från Finansinspektionen.
Bufferten ska säkerställa att banker har tillräckligt med kapital vid ekonomiska nedgångar. Som ett resultat stärks Riksbankens roll i att hantera risker i det finansiella systemet. Dock behåller Finansinspektionen möjligheten att utfärda föreskrifter mot kreditgivning till företag.
Lagändringarna föreslås gälla från april 2026
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 2026. Fram till dess ska lagrådet yttra sig och riksdagen ta ställning. Regeringen bedömer att förändringarna är väl avvägda.
Bakgrunden är en längre översyn av makrotillsynsåtgärder. Arbetet inleddes 2023 och resulterade i betänkandet Reglering av hushållens skulder. Trots detta lär förslagen väcka debatt om risker och skuldsättning.
