SCB visar att svenska hushåll i genomsnitt lade 23 procent av sin disponibla inkomst på boendet under 2024. Skillnaderna mellan upplåtelseformerna är tydliga, dessutom påverkas kostnaderna av hushållstyp och inkomstnivå. Ensamstående kvinnor över 64 år är den grupp som lägger störst andel av inkomsten på sitt boende.
Stora skillnader mellan upplåtelseformer
SCB:s nya siffror visar att hushåll i hyresrätt använder 27 procent av sin disponibla inkomst till boendet. Däremot ligger motsvarande andel på 21 procent för bostadsrätter och 18 procent för ägda småhus. Enligt myndigheten beror skillnaden främst på inkomstnivåer. Hyresgäster har i genomsnitt lägre disponibel inkomst och som ett resultat blir boendets andel högre även om själva boendeutgiften inte är större.
Utredaren Marcus Vingren betonar stabiliteten i utvecklingen. Han säger att andelen av inkomsten som går till boendet varit relativt oförändrad det senaste decenniet. Trots pandemin och förändrade räntor har variationen varit liten, vilket enligt honom speglar en förhållandevis robust bostadsekonomi.
Tio års utveckling visar begränsade svängningar
Utvecklingen från 2015 till 2024 visar små förändringar. Hyresrätter ligger stabilt på 27 till 28 procent. Bostadsrätter rör sig mellan 19 och 21 procent, medan äganderätter ökar från 15 till 18 procent. Vidare ligger samtliga hushållstyper tillsammans på 23 procent 2024, vilket är något högre än tidigare år.
Den tydligaste förändringen gäller äganderätter där andelen ökat med tre procentenheter på tio år. Detta sker trots att ränteutgifter och amorteringar justeras med skatteeffekter, vilket enligt SCB visar att hushållens ekonomiska förutsättningar påverkar helhetsbilden.
Ensamstående drabbas hårdast av höga boendekostnader
Andelen av inkomsten som går till boendet varierar också beroende på hushållets storlek. Ensamstående med och utan barn lägger 28 till 29 procent av inkomsten på sitt boende. Dessutom är ensamstående kvinnor över 64 år den grupp som procentuellt betalar mest.
I kontrast till andra hushållstyper använder äldre ensamstående kvinnor i hyresrätt 37 procent av inkomsten för sitt boende. Motsvarande andel ligger på 28 procent i bostadsrätt och 26 procent i ägt småhus. Dessa siffror understryker betydande ekonomiska skillnader mellan grupper, vilket enligt SCB bör beaktas i framtida bostadspolitiska analyser.
Hushåll med fler inkomster klarar sig bättre
Hushåll där flera vuxna delar kostnaderna har vanligtvis lägre andel boendeutgifter. Sammanboende utan barn samt övriga flergenerationshushåll ligger runt 17 procent. Detta illustrerar hur fler inkomster kan skapa ekonomisk lättnad i tider med ökade kostnader, dessutom visar siffrorna hur hushållsstruktur påverkar den totala boendebelastningen.
Fakta: viktiga definitioner som påverkar statistiken
SCB använder tydliga definitioner som ligger till grund för beräkningarna. Äganderätt omfattar friliggande hus, parhus och radhus som hushållet äger. Bostadsrätt definieras som en lägenhet eller ett småhus som ägs av en bostadsrättsförening där boende är medlemmar. Hyresrätt avser hyresavtal i både småhus och flerbostadshus.
Boendeutgifterna skiljer sig åt mellan upplåtelseformerna och inkluderar exempelvis avgifter, räntekostnader, amorteringar och driftutgifter. Skatteeffekter, som ränteavdrag och ROT avdrag, påverkar också helhetsbilden. Disponibel inkomst definieras som inkomster minus skatt och negativa transfereringar.
