Svenska arbetsgivare saknade cirka 61 000 personer på arbetsmarknaden under 2025, enligt ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB. Bristen gäller både yrken som kräver gymnasial utbildning och yrken som kräver högskoleutbildning. Samtidigt visar rapporten att kompetensbristen finns i flera viktiga samhällssektorer, särskilt inom vård, IT, teknik och utbildning.
Kompetensbristen minskade något jämfört med året innan
Den nya undersökningen ”Lediga jobb och rekryteringsbehov” från SCB visar att arbetskraftsbristen minskade något under 2025.
Totalt saknades 61 400 personer, jämfört med cirka 70 000 personer år 2024.
Däremot handlar minskningen inte om ett enskilt yrke. Istället speglar utvecklingen en bred nedgång i efterfrågan i flera olika branscher.
Det innebär i praktiken att arbetsmarknaden fortfarande har stora strukturella kompetensgap, trots en viss minskning i den totala bristen.
Enligt SCB är dessutom bristen nästan lika stor mellan yrken med gymnasial och eftergymnasial utbildning.
– Vi ser därför att arbetskraftsbristen är ungefär lika stor inom båda utbildningsnivåerna, säger Katja Olofsson, arbetsmarknadsstatistiker på SCB.
Störst brist inom kvalificerade yrken
Den största bristen finns inom yrken som kräver längre utbildning.
Arbetsgivare saknade bland annat:
- 20 000 personer inom yrken som kräver fördjupad högskolekompetens
- 9 700 personer inom yrken med högskolekompetens
- 10 500 personer inom service-, omsorgs- och försäljningsyrken
- 10 500 personer inom byggverksamhet och tillverkning
Dessutom saknades personal inom transport, maskinell tillverkning och enklare serviceyrken.
Ur ett bredare perspektiv visar statistiken att kompetensbristen finns i både högkvalificerade och praktiska yrken.
Tolv yrken där arbetsgivare saknar flest personer
SCB identifierar flera yrkesgrupper där bristen på personal är särskilt stor.
De yrken där arbetsgivarna saknade flest personer under 2025 är:
- IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare – 4 000 personer
- Grundskollärare, förskollärare och fritidspedagoger – 2 700
- Undersköterskor – 2 600
- Snickare, murare och anläggningsarbetare – 2 600
- Ingenjörer och tekniker – 2 300
- Civilingenjörer – 2 000
- Företagssäljare och försäkringsrådgivare – 1 900
- Fordonsmekaniker – 1 600
- Sjuksköterskor – 1 600
- Läkare – 1 500
- Butikspersonal – 1 500
- VVS-montörer och takmontörer – 1 500
Det innebär i praktiken att både välfärdsyrken och tekniska yrken påverkas av personalbrist.
Stor brist inom vården
Vården är en av de sektorer där arbetskraftsbristen är mest påtaglig.
Totalt saknas:
- 1 500 läkare, varav 1 400 specialistläkare
- 1 600 sjuksköterskor, varav 700 specialistsjuksköterskor
- 2 600 undersköterskor
Dessutom rapporterar över hälften av arbetsgivarna inom vården att de haft svårt att rekrytera vissa specialistkompetenser.
Exempel på särskilt svårrekryterade yrken är:
- anestesisjuksköterskor
- intensivvårdssjuksköterskor
- ambulanssjuksköterskor
- röntgensjuksköterskor
Ur ett bredare perspektiv visar detta hur kompetensförsörjningen i vården är avgörande för välfärdens funktion.
IT-branschen fortsätter efterfråga kompetens
Även inom data och IT är efterfrågan på arbetskraft hög.
Arbetsgivarna saknade totalt:
- 4 000 personer inom kvalificerade IT-yrken, främst mjukvaru- och systemutvecklare
- 700 drift-, support- och nätverkstekniker
Trots detta visar statistiken ett intressant mönster.
Nio av tio arbetsgivare som försökt rekrytera inom IT har oftast eller alltid lyckats hitta personer med rätt kvalifikationer.
Det innebär i praktiken att bristen inte alltid handlar om misslyckade rekryteringar, utan om en mycket hög efterfrågan på kompetens.
Ingenjörer och tekniker efterfrågas i industrin
Inom teknikområdet rapporterade arbetsgivarna en brist på 4 300 ingenjörer och tekniker.
Många av dessa behövs inom industrin, särskilt inom maskinteknik och teknisk utveckling.
Däremot uppger arbetsgivare att de ofta lyckas rekrytera rätt kompetens när de söker.
Följaktligen kan bristen i vissa fall bero på expansion och ökande behov inom industrin.
Skolan saknar tusentals pedagoger
Även utbildningssektorn påverkas tydligt av kompetensbristen.
Totalt saknas 3 300 pedagoger i skolan.
Fördelningen ser ut så här:
- 1 000 förskollärare
- 700 grundlärare
- 1 000 fritidspedagoger
- 300 speciallärare och specialpedagoger
Dessutom har många skolor svårt att rekrytera yrkeslärare inom bygg- och transportutbildningar.
Däremot lyckas de flesta skolor rekrytera förskollärare och lärare i grundskolans tidigare år.
Arbetsmarknaden förändras snabbt
SCB:s undersökning bygger på svar från cirka 23 500 arbetsställen inom privat sektor, kommuner, regioner och statlig verksamhet.
Statistiken visar hur arbetsgivare upplever sitt rekryteringsbehov och sina rekryteringserfarenheter.
Ur ett bredare perspektiv ger rapporten en tydlig bild av hur den svenska arbetsmarknaden förändras.
Samtidigt visar resultaten att kompetensförsörjning blir en allt viktigare fråga för både utbildningssystem och arbetsgivare.
