En ny undersökning visar att stress, personalomsättning och bristande kommunikation ökar risken för att barn med matallergi eller glutenintolerans får i sig mat de inte tål i förskolan. Mellan 2 och 5 procent av barnen har någon allergi, vilket ställer höga krav på säkra rutiner. Livsmedelsverket efterfrågar nu tydligare stöd och utbildning för personalen.
Matallergier allt större utmaning i förskolans vardag
Livsmedelsverket har låtit intervjua pedagoger och kockar om hur de hanterar barn med olika allergier. Undersökningen visar att matallergier är en prioriterad del av förskolans arbete, men den dagliga miljön är ofta komplex. Dessutom beskriver många hur stressiga måltidssituationer kan leda till att rutiner inte följs fullt ut.
Ylva Sjögren Bolin, immunolog vid Livsmedelsverket, poängterar att risken är allvarlig. Hon lyfter att barn i förskoleåldern är helt beroende av att vuxna gör rätt, eftersom de själva inte kan bedöma sin mat.
Osäkerhet och varierande kunskapsnivåer ökar risken
Kunskapen om allergier varierar stort mellan pedagoger. I kontrast till kockarna, som ofta har hög allergikompetens, beskriver pedagoger att de kan vara osäkra på exempelvis skillnaden mellan laktosintolerans och mjölkproteinallergi. Dessutom kan ovanligare allergier skapa extra osäkerhet.
Undersökningen visar flera riskmoment:
- bristande informationsöverföring vid vikarieinsatser
- felmärkning av lunchlådor eller specialkost
- otydlig dokumentation om barnens diagnoser
- tidspress vid servering
När kommunikationen mellan kök och personal brister kan misstag ske snabbare. Som ett resultat av detta efterfrågas tydligare rutiner och uppdaterad utbildning.
Föräldradialog och dokumentation centralt för säker hantering
Ett återkommande tema i intervjuerna är betydelsen av dialog mellan föräldrar och personal. Förskolorna behöver korrekt information om barnens allergier och dokumentation från vården. Dessutom måste denna kunskap hållas aktuell när nya barn börjar eller när ett barns allergi förändras.
Vidare lyfter flera att kommunikationen ofta fungerar bra, men att hög arbetsbelastning ibland gör att detaljer missas. I kontrast till detta anser kockar att tydligare dokumenterade rutiner skulle minska risken för felserveringar.
Importerade livsmedel ofta felmärkta enligt ny studie
Livsmedelsverket har även intervjuat livsmedelsimportörer. Resultatet visar att allergenmärkning kan brista kraftigt, bland annat på grund av språkförbistringar, svårt regelverk och brist på spårbarhet i produktionskedjan. Detta påverkar säkerheten för barn som får mat i förskolan, eftersom felmärkning kan leda till allvarliga konsekvenser.
Importörer efterfrågar därför:
- utbildningar i allergi och märkning
- checklistor för importprocessen
- tydligare rådgivning från livsmedelskontrollen
Dessutom ingår även denna studie i regeringens uppdrag att förbättra allergivården i Sverige.
Tydligt behov av stärkt kompetens
Undersökningarna visar sammantaget ett stort engagemang i förskolorna. Däremot finns återkommande riskfaktorer som kräver stöd. Som ett resultat arbetar Livsmedelsverket och Socialstyrelsen vidare med en nationell strategi för jämlik och effektiv allergivård.
Enligt Ylva Sjögren Bolin är resultaten värdefulla underlag i arbetet med nya mål och insatser. Vidare understryker hon att barnens säkerhet är beroende av att alla led fungerar, från importörer till kök och pedagoger.
Läs rapporterna här:
En kvalitativ undersökning om kunskapen inom allergenområdet på förskolor
En kvalitativ undersökning om kunskapen inom allergenområdet hos importörer av livsmedel
