Regeringen lanserar nu en tioårig nationell strategi för att bekämpa antimikrobiell resistens. Målet är att bromsa spridningen av resistenta bakterier och säkra tillgången till effektiva läkemedel för både människor och djur. Strategin, som omfattar flera sektorer i samhället, innehåller tydliga och tidsatta mål fram till 2035.
Tioårig strategi mot ett växande globalt hot
Antimikrobiell resistens beskrivs av regeringen som ett av vår tids mest underskattade hot. Socialminister Jakob Forssmed framhåller att resistenta bakterier sprids snabbt, dessutom oavsett landsgränser. Regeringen betonar att Sverige visserligen har låg resistensnivå, däremot krävs kraftfulla och samordnade åtgärder för att behålla den positionen.
Strategin bygger på kunskap och evidens, och har utformats tillsammans med experter, myndigheter och internationella aktörer. Den innehåller 17 mätbara mål, som ska vägleda arbetet i hela samhället fram till 2035.
Fokus på förebyggande arbete och minskad antibiotikaanvändning
Strategin omfattar fem huvuddelar. De betonar:
- förebyggande smittskydd
- ansvarsfull antibiotikaanvändning
- förbättrad tillgång till läkemedel
- stärkt diagnostik
- sektorsövergripande samarbete
Camilla Waltersson Grönvall beskriver strategin som ett nödvändigt långsiktigt arbete. Hon framhåller att antibiotikaresistens påverkar alla delar av samhället, dessutom med ökande risk för infektioner som inte längre går att behandla.
Svensk djurhållning i fokus för låg antibiotikaanvändning
Sverige har unikt låg antibiotikaanvändning inom djurhållningen. Enligt landsbygdsminister Peter Kullgren beror detta på starkt djurskydd och god djurhälsa. Han menar att svenska livsmedel bidrar till att minska risken för resistenta bakterier, dessutom stärker de den nationella motståndskraften.
Sektorsöverskridande arbete från vård till miljö
Eftersom resistens sprids mellan människor, djur och natur är strategins åtgärder breda. Miljön betonas som en central del av helheten, även om inga nya mätbara miljömål läggs fast i nuläget.
Regeringen ger samtidigt Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket ett femårigt uppdrag att leda arbetet med en nationell handlingsplan. Dessutom finansieras Strama permanent, vilket stärker stödet för ansvarsfull antibiotikaanvändning i regionerna.
Mål för resistensnivåer och antibiotikaanvändning fram till 2035
Strategin anger flera mål som ska följas upp med tydliga indikatorer. Några av de mest centrala är:
- ökningstakten för MRSA och ESBL ska inte överstiga tidigare nivåer
- karbapenem resistenta K. pneumoniae ska inte öka över 2019 års nivå
- minst 70 procent av E. coli i slaktkycklingar och grisar ska vara känsliga för testade substanser
- antibiotikaanvändningen ska minska med tre procent till 2030
- högst 250 recept per 1000 invånare till 2035
Dessutom ska tillgången till viktiga antibiotika förbättras, bland annat mot WHO:s prioriterade bakterier.
Strategin stärker framtidens hälsa
Regeringen ser strategin som en investering i framtidens patientsäkerhet. Lina Nordquist understryker att transplantationer, cancerbehandlingar och avancerad vård är beroende av effektiva läkemedel. Därför måste samhället agera nu för att skydda kommande generationer.
