Regeringen inför ett förstärkt högkostnadsskydd tandvård från 2026 för att minska ekonomiska hinder och stärka äldres munhälsa. Reformen har nu godkänts av riksdagen och arbetet med föreskrifter är avslutat.
Bakgrunden till reformen och varför den införs
Reformen har tagits fram eftersom många äldre avstår nödvändig tandvård på grund av höga kostnader. Dessutom visar myndigheter att bristande behandling ofta leder till både sämre munhälsa och ökade vårdbehov senare. Följaktligen har regeringen valt att prioritera äldre grupper med större risk för ohälsa.
Beslutet bygger på en tydlig ambition att göra tandvården mer jämlik och samtidigt minska ekonomisk utsatthet hos äldre patienter.
Riksdagens beslut och regeringens förordningar
Riksdagen röstade den 3 december för att införa den nya modellen. Därefter kunde regeringen, som ett resultat av beslutet, fastställa de förordningsändringar som krävs för att reformen ska bli verklighet.
Förordningen klargör bland annat:
- vilken tandvård som ska omfattas,
- hur ersättningen ska utformas,
- att det särskilda tandvårdsbidraget höjs.
Därmed blir reglerna tydligare för både patienter och vårdgivare.
Myndigheternas arbete och hur systemet ska fungera
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ansvarar för att ta fram föreskrifter som beskriver vårdens innehåll mer detaljerat. Myndigheten har dessutom fått i uppdrag att sätta referenspriser och definiera vilka behandlingar som ingår.
Det innebär att lag, förordning och föreskrift tillsammans formar ett heltäckande system. Däremot kommer detaljer som ofta ändras inte fastställas i lag, eftersom regeringen framhåller att sådana regler bör kunna uppdateras snabbare.
Effekterna för patienter som berörs
När reformen träder i kraft den 1 januari 2026 får äldre betydligt lägre kostnader för nödvändig tandvård. Det innebär i praktiken att fler kan ta del av behandlingar som tidigare varit ekonomiskt svåra att prioritera.
Enligt regeringen kommer detta ge:
- bättre munhälsa för äldre grupper,
- färre som tvingas avstå tandvård,
- ökad trygghet för personer med kroniska problem,
- en tydligare och mer förutsägbar kostnadsnivå.
Vidare räknar staten med att reformen på sikt minskar behovet av akuta behandlingar, eftersom fler får kontinuerlig vård i tid.
Ett steg mot en mer jämlik tandvård
Syftet med reformen är inte bara ekonomiskt. Den ska dessutom stärka principen om att munhälsa är en central del av den allmänna hälsan. Följaktligen ses högkostnadsskyddet som ett viktigt steg för att ytterligare närma tandvården de ekonomiska villkor som gäller inom övrig sjukvård.
Regeringen betonar att ingen äldre ska behöva avstå tandvård på grund av ekonomiska skäl, eftersom konsekvenserna på hälsan annars blir långt större än kostnaden för behandlingen.
