En svensk medborgare sitter fängslad i Iran, anklagad för spioneri för Israel under den senaste väpnade konflikten. Enligt Irans rättsväsende är rättegången avslutad och en dom väntas inom kort, samtidigt som internationell oro växer kring rättssäkerheten.
Anklagas för spioneri för Israel
Irans domstolsväsende uppger att en iransk-svensk medborgare har ställts inför rätta för misstänkt spioneri. Målet har prövats i Alborz-provinsen av den islamiska revolutionsdomstolens andra avdelning.
Enligt rättsväsendets talesperson Asghar Jahangir ska mannen ha rekryterats av israelisk underrättelsetjänst redan 2023. Därefter ska han, enligt åklagarsidan, ha genomgått utbildning i flera europeiska huvudstäder.
Rättegång avslutad, dom väntas
Rättegången gäller påstått spioneri under det 12 dagar långa kriget, där även amerikanska flyganfall mot iranska kärnanläggningar förekom. Domen väntas meddelas inom kort.
– Baserat på underrättelser och den tilltalades egna erkännanden, har domstolen funnit att han samarbetat med israeliska underrättelsetjänster, uppger Jahangir.
Däremot har inga detaljer om exakt straffskala offentliggjorts.
Elektronisk utrustning ska ha beslagtagits
Enligt iranska myndigheter ska mannen ha rest till Israel vid flera tillfällen och därefter återvänt till Iran ungefär en månad före kriget. Under konflikten ska elektronisk övervakningsutrustning ha påträffats i en villa nära Karaj där mannen vistades.
Vidare hävdar åklagarsidan att mannen själv erkänt spioneri. Emellertid har dessa uppgifter inte kunnat verifieras av oberoende källor.
Del av omfattande gripanden efter kriget
Iranska myndigheter kopplar ärendet till en bredare säkerhetsinsats. Enligt officiella uppgifter har över 700 personer gripits misstänkta för spioneri eller samarbete med Israel efter kriget.
Dessutom uppger Revolutionsgardets underrättelsetjänst att flera påstådda USA-israeliska spionnätverk har avslöjats inne i Iran under hösten.
Skärpt lagstiftning och krigsrättsliga regler
Som ett resultat av konflikten har Irans parlament godkänt nödlagsstiftning, vilket möjliggör att misstänkta spioner kan åtalas enligt särskilda krigsrättsliga bestämmelser.
I kontrast till civila rättsprocesser innebär detta snabbare förfaranden och strängare straff. Trots detta hävdar iranska myndigheter att lagstiftningen följer nationell rätt.
Avrättningar väcker internationell kritik
Iran har under de senaste månaderna genomfört flera avrättningar kopplade till spioneridomar. Brotten har rubricerats som bland annat ”fiendskap mot Gud” och samarbete med fientliga stater.
FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Iran samt flera internationella organisationer uppger att minst ett dussin personer avrättats för spioneri under året. Vidare uttrycks oro för bristande rättssäkerhet och tvångserkännanden.
Oro för svenska medborgare i Iran
Fallet väcker oro även i Sverige. Å andra sidan har svenska myndigheter ännu inte kommenterat ärendet offentligt.
Trots detta följer både diplomatiska och människorättsorganisationer utvecklingen noggrant, särskilt med tanke på tidigare fall där utländska medborgare frihetsberövats i Iran.
