USA:s president hotar nu flera europeiska länder med kraftiga strafftullar, följaktligen som svar på deras militära närvaro på Grönland. Uttalandet har utlöst starka reaktioner i Sverige, EU och Nato och väcker oro för både handel, säkerhet och internationell rätt.
Tullhot mot åtta europeiska länder
I ett uppmärksammat inlägg på Truth Social meddelar Donald Trump att Danmark, Sverige, Norge, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Finland ska beläggas med 10 procent tull på alla varor till USA från 1 februari.
Dessutom ska tullarna höjas till 25 procent från 1 juni, om inget avtal nås. Trump kopplar tydligt åtgärden till ländernas beslut att skicka militär personal till Grönland, vilket han beskriver som en ”mycket farlig situation”.
Koppling till krav på amerikansk kontroll
Trump gör vidare klart att tullarna ska gälla tills USA når en överenskommelse om ett fullständigt amerikanskt övertagande av Grönland. Detta är inte första gången han framför idén, men tonen är denna gång betydligt skarpare.
Han hävdar dessutom att Kina och Ryssland har intresse av att ta kontroll över Grönland, samt att Danmark saknar möjlighet att stoppa detta. Emellertid har inga konkreta underrättelseuppgifter presenterats som stöd för påståendena.
Militär närvaro i Arktis
Bakgrunden är att flera Natoländer under veckan bekräftat att de skickar personal till Grönland för en rekognoseringsinsats i Arktis. Storbritannien har skickat en officer, medan Frankrike och Tyskland bidrar med större kontingenter.
Frankrikes president har dessutom bekräftat att franska styrkor redan är på plats, samt att ytterligare resurser ska tillföras. Åtgärden beskrivs som defensiv och kopplad till arktisk säkerhet.
Sverige: ”Vi låter oss inte utpressas”
Sveriges statsminister Ulf Kristersson reagerar kraftigt på tullhoten. Han säger tydligt att Sverige inte accepterar ekonomisk utpressning kopplad till säkerhetspolitik.
Vidare betonar han att endast Danmark och Grönland fattar beslut i frågor som rör ön. Trots detta understryker han vikten av europeisk samordning, följaktligen genom gemensamma samtal inom EU.
Macron: suveränitet kan inte köpas
Frankrikes president Emmanuel Macron går ännu längre i sin kritik. Han kallar Trumps hot ”oacceptabla” och säger att inga hot eller påtryckningar kommer ändra Europas hållning.
Han kopplar frågan till bredare principer om nationell suveränitet och internationell rätt, samt till Europas stöd för Ukraina. I kontrast till Trumps linje säger Macron att säkerhet aldrig får villkoras med handel.
Tidigare Nato-chef varnar för fokusförskjutning
Den tidigare Nato-chefen och Danmarks före detta statsminister Anders Fogh Rasmussen varnar för att Grönlandsfrågan används som en strategisk avledning.
Han menar att världens uppmärksamhet i stället borde riktas mot Rysslands invasion av Ukraina. Dessutom uttrycker han oro över att USA använder ett språk som tidigare förknippats med auktoritära regimer.
Kritik även från Storbritannien
I Storbritannien riktar parlamentsledamoten Liam Byrne skarp kritik mot Vita huset. Han anklagar Trump för att använda handelspolitik som ett maktmedel mot allierade.
Han uppmanar samtidigt Storbritannien att stå enat med EU och Nato, dock utan att eskalera konflikten i onödan. Enligt honom riskerar tullarna att underminera långvariga allianser.
EU förbereder samordnat svar
EU:s rådsordförande António Costa bekräftar att ett gemensamt europeiskt svar nu förbereds.
Han säger att EU alltid kommer att försvara internationell rätt, medlemsstaternas suveränitet och den inre marknaden. Följaktligen utesluts inte motåtgärder om USA genomför tullhoten.
Risk för handelskrig och politisk splittring
Analytiker varnar nu för att situationen kan utvecklas till ett större handelskrig mellan USA och EU. Detta skulle riskera att slå hårt mot export, jobb och ekonomisk stabilitet även i Sverige.
Samtidigt ökar oron för att säkerhetspolitik används som förhandlingsmedel, vilket enligt experter kan underminera förtroendet inom Nato på längre sikt.
