EU:s jordbruks och fiskeråd har enats om fiskekvoter för åren 2026 till 2028 efter förhandlingar i Bryssel. Beslutet berör bland annat svenskt fiske i Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön, men Sveriges regering riktar samtidigt skarp kritik mot Norge för fördröjda avtal.
Beslut om fiskekvoter efter nattliga förhandlingar
Jordbruks och fiskerådet sammanträdde den 11 och 12 december i Bryssel. Efter intensiva förhandlingar kunde rådet natten till den 13 december enas om EU:s fiskemöjligheter i Atlanten, Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt samt Medelhavet och Svarta havet.
Beslutet omfattar fiskekvoter för 2026, 2027 och 2028, vilket ger långsiktiga förutsättningar för fiskerinäringen. Dessutom innebär överenskommelsen att stora delar av svenskt fiske kan starta som planerat vid årsskiftet.
Kvoter som särskilt berör Sverige
För Sveriges del nåddes överenskommelser om flera viktiga arter. Bland annat fastställdes kvoter för:
- Rödspätta och torsk i Kattegatt
- Sjötunga och havskräfta i Skagerrak och Kattegatt
Däremot infördes bifångstkvoter och redskapsbegränsningar för torsk i Kattegatt samt sjötunga i Skagerrak och Kattegatt. Detta beror på det ansträngda beståndsläget, vilket fortsatt kräver försiktighet.
Förhandlingar med Storbritannien och Norge avgörande
De flesta kvoter av intresse för Sverige har dessutom förhandlats fram tillsammans med Storbritannien och Norge. Dessa förhandlingar avslutades veckan före rådsmötet och kunde därför införas i den slutliga EU förordningen.
En central fråga för Sverige har varit antagandet av en ny förvaltningsplan för Nordsjösill. Vidare var det avgörande att EU och Storbritannien enades om långsiktigt tillträde till brittiska vatten i Skagerrak.
Detta tillträde är viktigt eftersom det minskar risken för fångst av det känsliga beståndet av västlig Östersjösill, som blandar sig med Nordsjösill i området.
Kritik mot Norge för uteblivna avtal
Trots framstegen präglades rådsmötet av en konflikt. De tre bilaterala avtalen mellan EU och Norge om Nordsjön och Skagerrak kunde inte undertecknas, trots att parterna var överens om innehållet.
Norge valde att avvakta med hänvisning till att deras bilaterala avtal med Ryssland om Barents hav ännu inte är färdigt. Följaktligen får svenska fiskare inte tillgång till traditionella kvoter i norska vatten, trots att dessa saknar koppling till Barents hav.
– Jag välkomnar att fiskekvoterna är klara så att svenskt fiske kan komma i gång. Däremot beklagar jag starkt att Norge låter sina förhandlingar med Ryssland påverka svenskt fiske, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.
Fortsatt stopp för ålfiske i EU
Överenskommelsen innebär dessutom en fortsatt stängningsperiod för ålfiske i alla EU:s havsområden. Däremot får Östersjöländerna möjlighet att samordna sina stängningsperioder, vilket ska underlätta ålens vandring ut ur Östersjön.
Som ett resultat kombineras långsiktig förvaltning med fortsatt skydd av hotade bestånd, något som bedöms vara avgörande för framtida hållbart fiske.
