När Orange Week inleds i dag riktas fokus mot våld i nära relationer, särskilt det som drabbar äldre. Enligt brottsutredaren Wilma Johansson i polisregion öst är dessa fall ofta svåra att utreda, bland annat eftersom minne, digital vana och livslånga normer påverkar både bevisning och vilja att anmäla.
Ett dolt samhällsproblem som drabbar äldre
Våld i nära relationer bland äldre är enligt polisen ett växande och delvis osynligt problem. Dessutom finns ofta livslånga föreställningar om plikt, lojalitet och ansvar som gör det svårt för många att söka hjälp.
Trots att kunskapen om rättigheter och stöd ökat fortsätter äldre kvinnor att leva i relationer där systematiskt våld och psykologisk kontroll förekommer. Däremot är tröskeln för att bryta upp ofta mycket hög.
Enligt Wilma Johansson är social isolering, ekonomisk oro och beroende av partnern vanligt förekommande hinder som försvårar ett uppbrott. Många har bara sin partner och gemensamma barn kvar som nära anhöriga, följaktligen upplevs steget att lämna som nästan omöjligt.
Ett fall som visar problemets komplexitet
Johansson beskriver ett fall med en äldre kvinna som återkommande anlände till sin dagliga verksamhet med skador. Kvinnan berättade vad hon utsatts för, men mannen följde efter med blommor och löften. Han lyckades dessutom flera gånger isolera henne genom att hindra henne från att delta i verksamheten.
I polisförhör kunde kvinnan redogöra för händelserna och hon hade både gamla och nya skador som stödde hennes uppgifter. Mannen hävdade dock att hon bara hade ramlat, ett vanligt försvar i liknande fall. Johansson menar att hon ofta hör påståenden som att kvinnan är snurrig eller dement, vilket används för att underminera hennes berättelse.
Det som till sist fick utredningen att falla var att kvinnan inte kunde minnas när händelserna skett. Däremot berättade hon konsekvent samma sak vid flera tillfällen, men utan tidsangivelser kunde åklagaren inte väcka åtal.
Minnets och digitaliseringens roll
När minnet sviktar blir det svårt att uppfylla kraven på tydliga tidsangivelser som rättsprocessen kräver. Följaktligen faller många ärenden trots att kvinnornas berättelser är samstämmiga och skadorna tydliga.
En ytterligare utmaning är bristen på digital dokumentation. Äldre saknar ofta moderna telefoner och använder sällan meddelandetjänster. Därmed saknas bevis i form av foton och skriftliga konversationer, sådant som yngre personer ofta omedvetet sparar genom sin vardagliga digitala kommunikation.
Maktlöshet inför otillräcklig bevisning
Att arbeta i utredningar där ord står mot ord är mycket svårt. Johansson beskriver en stark känsla av maktlöshet när berättelserna inte kan styrkas juridiskt.
Hon förklarar att hon ibland känner oro för att våldet kan eskalera, men trots att polisen tror på kvinnans ord räcker det ofta inte. Beviskraven är höga och minnesproblem vanliga bland äldre, vilket i sin tur gör att rättsprocessen riskerar att stanna av.
Varför det här angår dig
Våld i äldre relationer sker ofta i tystnad. Det rör sig dessutom om personer som kan ha svårt att själva slå larm. Följaktligen spelar omgivningen, anhöriga och samhällsinstanser en avgörande roll. Genom att öka medvetenheten kan fler upptäcka tidiga tecken och hjälpa utsatta att få stöd.
Relaterade artiklar
• Polisen lanserar ny satsning mot våld i äldres relationer
• Polisen intensifierar arbetet mot våld i nära relationer
