Nya arbetsmetoder har lett till en markant ökning av lagföringen av bidragsbrott i södra Sverige. I polisregion Syd har antalet ärenden som redovisas till åklagare mer än fördubblats på två år, vilket gör regionen ledande i landet när det gäller bekämpning av välfärdsbrott.
Nya metoder ger tydliga resultat
För tre år sedan inrättades ett särskilt bidragsbrottsteam inom Polisregion Syd. Syftet var att möta ett växande inflöde av ärenden kopplade till felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
Sedan starten 2023 har teamet utvecklat nya arbetssätt. Följaktligen visar statistiken för 2025 en ökning med över 100 procent av antalet bidragsbrott som redovisas till åklagare.
– Vi har fått tillgång till expertkunskap om komplex lagstiftning, och samtidigt effektiviserat våra arbetsflöden, säger Linda Kjällberg, en av tre förundersökningsledare i teamet.
Tät samverkan med andra myndigheter
En avgörande framgångsfaktor har varit den ökade samverkan mellan polisen och andra myndigheter. Genom strukturerade samarbeten har utredarna kunnat identifiera mönster, analysera stora datamängder och säkra bevis tidigare i processen.
Dessutom har arbetsmetoderna anpassats för att underlätta för åklagare att väcka åtal, vilket minskat ledtiderna i rättskedjan. Som ett resultat har fler ärenden kunnat drivas hela vägen till domstol.
Välfärdsbrott, ett växande samhällsproblem
Välfärdsbrottslighet beskrivs i dag som ett av de snabbast växande brottsområdena i Sverige. Varje år beräknas 15 till 20 miljarder kronor betalas ut felaktigt från välfärdssystemen.
– Att lura till sig bidrag är inte fusk, det är ett brott, konstaterar Linda Kjällberg.
Pengarna som betalas ut felaktigt återinvesteras ofta i annan kriminalitet eller förs ut ur landet. Följaktligen har välfärdsbrott blivit en viktig inkomstkälla för organiserad brottslighet.
Vad är välfärdsbrott
Välfärdsbrott innebär att offentligt finansierade trygghetssystem inom stat, region och kommun utnyttjas för egen vinning. Brotten kan begås av privatpersoner, företag, stiftelser eller ideella föreningar.
Vanliga former av välfärdsbrott är bland annat:
- Fusk med assistansersättning
- Felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd
- Missbruk av föräldrapenning och sjukpenning
- Bedrägerier kopplade till tandvårdsstöd
- Felaktiga pensionsutbetalningar
Dessutom har kriminella aktörer de senaste åren breddat sin verksamhet till kommunala och regionala verksamheter.
Kommuner och regioner allt oftare drabbade
Tidigare låg fokus främst på statliga ersättningar. Däremot riktas nu allt fler brott mot kommunala och regionala verksamheter, exempelvis hemtjänst, HVB-hem, vårdgivare och apotek.
I vissa fall används även ideella föreningar som brottsverktyg, där oriktiga uppgifter lämnas för att få offentliga bidrag som sedan används till annan brottslighet.
Som ett resultat riskerar både konkurrensneutralitet och tilliten till välfärdssystemen att urholkas.
Förebyggande arbete avgörande
Enligt polisen är den mest effektiva åtgärden mot välfärdsbrott att förhindra kriminella aktörer från att etablera sig i välfärdssektorn.
Det kräver tidig upptäckt, tydliga kontroller och fungerande informationsutbyte mellan myndigheter. Vidare betonas vikten av att snabbt kunna identifiera oseriösa aktörer innan brottsligheten får fäste.
Stora summor står på spel
År 2021 betalade staten ut cirka 728 miljarder kronor i olika förmåner och stöd. Studier från Ekonomistyrningsverket visar att omkring 2 procent, motsvarande cirka 15 miljarder kronor, bedömdes vara felaktiga utbetalningar.
Här tillkommer dessutom kommunala och regionala utbetalningar, där omfattningen ännu inte är fullt kartlagd. Följaktligen kan den totala summan vara betydligt högre.
Ett långsiktigt arbete mot ekonomisk brottslighet
Polisregion Syd ser resultaten som ett bevis på att riktade insatser ger effekt. Samtidigt betonas att arbetet måste vara långsiktigt och uthålligt.
Å ena sidan handlar det om lagföring och återkrav. Å andra sidan krävs förebyggande strukturer för att skydda välfärdssystemen på sikt.
– Vi ser att rätt insatser ger resultat, men inflödet är fortsatt stort, säger Linda Kjällberg.
Följaktligen väntas bidragsbrott fortsätta vara ett prioriterat område inom polisen även framöver.
