Kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt drar i gång för tionde året och riktar i år in sig på ungas syn på sunda relationer och så kallade red flags, varningstecken för våld. Bakom satsningen står myndigheter och civilsamhälle som vill förebygga våld i ungas nära relationer, dessutom pekar ny statistik på att många drabbas redan i tonåren.
Tionde året, fokus på ungas relationer och varningstecken
Kampanjen startades 2016 och har sedan dess vuxit till ett nationellt samarbete. I år ligger fokus på hur unga definierar en bra nära relation, samt vilka beteenden som kan vara tidiga varningssignaler. Följaktligen riktas kommunikationen mot skolor, sociala medier och unga vuxnas digitala vardag.
En central del är begreppet red flags i relationer. Det kan handla om kontroll, isolering eller hot, däremot kan signalerna vara svåra att tolka när man är kär. Som ett resultat vill kampanjen göra fler tecken synliga och diskutabla.
BRÅ siffror visar omfattningen bland unga
Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet har 23 procent av tjejer 16 till 24 år någon gång utsatts för våld. För killar i samma ålder är siffran 14 procent. Därför lyfts frågan som akut, både av myndigheter och ideella aktörer.
Siffrorna speglar ett brett spektrum av utsatthet. Dessutom visar de hur våld kan förekomma tidigt i livet. Trots detta är det många som inte pratar om vad som är normalt och vad som är farligt.
Polisen vill att unga känner igen kontroll och våld
Polismyndigheten betonar sitt brottsförebyggande uppdrag. Rikspolischef Petra Lundh framhåller att stöd behövs tidigt.
Hon pekar på vikten av att barn och unga lär sig känna igen beteenden som kan eskalera. Följaktligen kan fler agera innan våldet blir grövre. Dessutom kan omgivningen få bättre verktyg att reagera.
Kortfilmer i sociala medier ska synliggöra red flags
Kampanjen kommer att synas i sociala medier genom kortfilmer. Filmerna visar olika exempel på varningstecken för våld i nära relation. Samtidigt är målet att skapa igenkänning utan att skuldbelägga den som är utsatt.
Budskapet är att svartsjuka ofta misstas för omtanke. I kontrast kan det i praktiken handla om kontroll och begränsningar. Därför vill kampanjen flytta normen, från romantisering till tydliga gränser.
Exempel på red flags som kampanjen vill uppmärksamma
- Kontroll av mobil och sociala medier
- Krav på platsdelning och ständig uppföljning
- Isolering från vänner och familj
- Hot, skuldbeläggning eller förnedring
- ”Bevis på kärlek” som blir krav och tvång
Länsstyrelsen, gränsen mellan omsorg och svartsjuka
Landshövding Maria Arnholm lyfter att gränsen mellan omsorg och svartsjuka kan vara svår att se, särskilt som ung. Dessutom pekar hon på att svartsjuka ofta beskrivs som något romantiskt.
I praktiken kan svartsjuka innebära kontroll. Följaktligen kan den utvecklas till våld. Därför vill kampanjen få både unga och vuxna att prata mer om sunda relationer.
Flera våldsformer hänger ihop, därför behövs kunskap
Våld i ungas relationer kan vara fysiskt. Samtidigt kan det vara psykiskt och digitalt. Kontroll via plattformar och platstjänster kan vara svår att upptäcka, emellertid kan konsekvenserna bli stora.
Generalsekreterare Zandra Kanakaris på 1000 Möjligheter betonar att både unga och omgivningen behöver prata mer. Dessutom lyfter hon vikten av samverkan mellan offentliga aktörer och civilsamhälle.
Jämställdhetsmyndigheten, tidig utsatthet kan prägla livet
Generaldirektör Lise Tamm på Jämställdhetsmyndigheten understryker att våld tidigt i livet kan få långvariga effekter. Följaktligen är tidig upptäckt och reaktion avgörande.
Hon pekar på att samhället behöver göra våldet mer talbart. Dessutom kan samverkan stärka det förebyggande arbetet, vilket i sin tur kan minska risken att våld normaliseras.
Nationell samverkan bakom kampanjen
Kampanjen är ett nationellt våldsförebyggande samarbete. Den drivs gemensamt av Jämställdhetsmyndigheten, Polismyndigheten, länsstyrelserna och 1000 Möjligheter. Som ett resultat kombineras myndigheters räckvidd med civilsamhällets stöd och erfarenhet.
Målet är tydligt. Unga ska lättare kunna känna igen riskbeteenden. Dessutom ska fler våga prata om relationer innan kontroll blir våld.
