Den ungerske författaren och manusförfattaren László Krasznahorkai, 71, har tilldelats Nobelpriset i litteratur 2025. Han får priset för ”ett fängslande och visionärt författarskap som mitt i apokalyptisk skräck bekräftar konstens kraft”, enligt Kungliga Vetenskapsakademien.
Krasznahorkai är den andra ungerska författaren någonsin att ta emot den prestigefyllda utmärkelsen.
Från kommunism till världsgenombrott
Född 1954 i den lilla staden Gyula i sydöstra Ungern, växte Krasznahorkai upp under kommunistiskt styre, något som starkt påverkat hans litterära tematik. Efter att ha lämnat Ungern 1987 för ett stipendium i Västberlin inleddes ett liv av resor, exil och skapande.
Hans debutroman Sátántangó (1985) skildrar invånarna i en övergiven ungersk kolchos i väntan på ett mirakel som aldrig kommer. Romanen blev en litterär sensation i Ungern och senare filmatiserades den av den ungerske regissören Béla Tarr.
”En hypnotisk författare”
Den brittiske poeten och översättaren George Szirtes, som översatt flera av Krasznahorkais verk till engelska, beskriver honom som ”en hypnotisk författare som drar in läsaren tills hans värld av ordning och kaos blir ens egen”.
Krasznahorkai är känd för sina långa meningar, få styckesindelningar och existentiella teman. Han har själv kallat sin stil ”verkligheten undersökt till vansinne”.
En episk författare i den centraleuropeiska traditionen
Krasznahorkai räknas som en centralgestalt i den centraleuropeiska litterära traditionen, i släkt med namn som Kafka och Thomas Bernhard. Hans mest kända verk omfattar:
- ”Sátántangó” (1985) – genombrottsromanen som blev filmklassiker.
- ”Motståndets melankoli” (1989) – en apokalyptisk allegori om ordning och kaos.
- ”Krig och krig” (1999) – en berättelse om arkivisten Korin som reser till New York för att dela en bortglömd episk text med världen.
- ”Baron Wenckheims återkomst” (2016) – en storslagen hemkomstroman där klassisk litteratur möter samtidskritik.
- ”Herscht 07769” (2021) – en mörk samtidsskildring från Tyskland, präglad av våld, anarki och Bach.
Från apokalyps till österländsk kontemplation
Förutom sina apokalyptiska epos har Krasznahorkai skrivit verk inspirerade av resor till Kina och Japan. I romaner som ”A Mountain to the North, a Lake to the South, Paths to the West, a River to the East” och ”Seiobo There Below” utforskar han skönhetens och skapandets väsen genom myter, hantverk och meditation.
Särskilt Seiobo There Below hyllas som en mästerlig skildring av den konstnärliga skapelseakten, där varje berättelse fungerar som en meditation över tid, tradition och transcendens.
En värdig arvtagare till litteraturens stora namn
Genom Nobelpriset sällar sig László Krasznahorkai till en lång rad litterära giganter som Toni Morrison, Ernest Hemingway och Kazuo Ishiguro.
Förra året gick priset till den sydkoreanska författaren Han Kang, som uppmärksammades för sin poetiska prosa om mänsklig sårbarhet och historiska trauman.
Med årets pris lyfter akademien fram konstens roll som motstånd och mening i en tid av oro – ett tema som genomsyrar hela Krasznahorkais författarskap.
