Efter höstens högskoleprov 2025 väntar tusentals deltagare på sina resultat. Men innan slutpoängen mellan 0.00 och 2.00 är klar måste varje prov genomgå en noggrann normering. Här förklarar vi hur processen fungerar, varför den används och när normeringstabellerna publiceras.
Vad är normering och varför används den?
Normering gör resultaten från olika högskoleprov jämförbara. Eftersom svårighetsgraden varierar mellan tillfällena justeras resultaten för att bli rättvisa.
Universitets- och högskolerådet (UHR) ansvarar för provet och ser till att normeringen kompenserar för skillnader i svårighet.
Efter rättningen analyserar UHR hur antalet rätta svar fördelas bland deltagarna. Därefter skapas två normeringstabeller, en för den verbala delen och en för den kvantitativa. Tabellerna visar hur många rätta svar som motsvarar en normerad poäng mellan 0.00 och 2.00. Det slutliga resultatet är medelvärdet av de två delarna.
Exempel: Om du får 1.2 på den verbala delen och 1.0 på den kvantitativa blir ditt slutresultat 1.1.
När publiceras normeringstabellerna för högskoleprovet 2025?
Normeringstabellerna för höstens högskoleprov 2025 publiceras den 26 november. Samtidigt får deltagarna tillgång till sina resultat.
Fram till dess kan du uppskatta din poäng genom att räkna rätta svar eller använda tidigare normeringstabeller som vägledning. På så sätt får du en uppfattning om var ditt resultat troligen kommer att hamna.
Så kan du uppskatta ditt resultat i väntan på normeringen
Om du vill få en fingervisning om ditt resultat kan du jämföra din poängsumma med historiska normeringar. Eftersom variationerna mellan olika provomgångar oftast är små, vanligtvis bara några tiondelar, ger dessa tabeller en god uppskattning.
Dessutom finns Normeringskalkylatorn på högskoleprovets webbplats. Där kan du mata in dina poäng på den verbala och kvantitativa delen. Kalkylatorn visar vad din poäng hade motsvarat i tidigare prov, både i tabell och graf. Resultatet är inte exakt, men ger ett troligt intervall för var du hamnar denna höst.
Från råpoäng till normerad poäng – steg för steg
Högskoleprovet består av fem provpass med 40 frågor vardera. Ett av dem är ett utprövningspass som inte räknas in i slutresultatet. Totalt räknas alltså 160 frågor.
Eftersom du inte får minuspoäng för fel svar lönar det sig att svara på alla frågor, även om du är osäker.
Efter provdagen skickas alla svar till Umeå universitet för rättning. Därefter inleds normeringsarbetet, vilket tar ungefär fyra veckor.
Processen gör att resultatet blir rättvist oavsett om du skrev ett lättare eller svårare prov. Om många klarade många frågor på ett lätt prov krävs fler rätt för en viss normerad poäng. Å andra sidan krävs färre rätt om provet var svårare.
Därför är normeringen viktig för rättvisa resultat
Normeringen gör det möjligt att jämföra resultat mellan olika provår. Den säkerställer att det är lika svårt att få till exempel 1.8 eller 2.0, oavsett vilket år du skrev provet.
Utan denna process skulle resultaten variera mycket mellan tillfällena. Det skulle i sin tur göra högskoleprovet mindre tillförlitligt som urval till högre utbildning. Därför är normeringen avgörande för att provet ska fungera rättvist.
Publicering av normeringstabeller: 26 november 2025
Ansvarig myndighet: Universitets- och högskolerådet (UHR)
Syfte: Att jämna ut skillnader i svårighetsgrad och skapa jämförbara resultat mellan olika provtillfällen.
