Tusentals långtidssjukskrivna i Sverige går varje år miste om kompletterande ersättning via kollektivavtal. En ny analys från Försäkringskassan visar att många inte ansöker om avtalsförsäkring vid sjukskrivning, trots att de har rätt till pengarna.
När en anställd blir sjuk längre än två veckor kan personen ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Ersättningen motsvarar knappt 80 procent av lönen, dock finns ett inkomsttak. År 2026 ligger taket på omkring 38 000 kronor per månad.
Samtidigt omfattas nästan 9 av 10 anställda av kollektivavtal, vilket ger rätt till extra ersättning. Trots detta visar uppföljningen att endast 6 av 10 långtidssjukskrivna över tre månader fick del av avtalsförsäkringen under 2023.
Kollektivavtal kan höja ersättningen till 90 procent
För den som omfattas av kollektivavtal kan den totala ersättningen uppgå till cirka 90 procent av lönen under det första sjukåret. Det innebär att avtalsförsäkringen ofta fyller glappet mellan sjukpenningens tak och den faktiska lönen.
Däremot krävs det i många fall en aktiv ansökan. Om ingen anmälan görs uteblir ersättningen.
– Det tyder på att många går miste om pengar de har rätt till, säger Jenny Andersson, analytiker på Försäkringskassan.
Som ett resultat riskerar sjukskrivna att förlora betydande summor varje månad.
Skillnader mellan anställningsformer
Reglerna för ansökan skiljer sig beroende på sektor och anställningsform. Därför är det viktigt att känna till vem som ansvarar för anmälan.
Efter de första tre månaderna gäller följande:
- Privat arbetare måste själv anmäla till försäkringsbolag
- Kommun och regionanställd gör egen anmälan
- Privat tjänsteman får anmälan gjord av arbetsgivaren
Om processen missas kan ersättningen frysa inne. Följaktligen blir kunskap avgörande.
Låginkomsttagare missar oftare ersättning
Analysen visar dessutom tydliga inkomstskillnader. Inom privat sektor fick över 70 procent av de högst avlönade ersättning från avtalsförsäkring under 2023.
I kontrast fick endast drygt 40 procent i den lägsta lönegruppen motsvarande ersättning.
Det innebär att personer med mindre ekonomiska marginaler oftare missar pengar de har rätt till. Å andra sidan är behovet av kompletterande ersättning ofta större i just dessa grupper.
Minskning inom kommuner och regioner
Användandet av avtalsförsäkring har minskat över tid. I början av 2000 talet fick omkring 75 procent av kommun och regionanställda del av ersättningen vid längre sjukdom.
År 2023 hade siffran sjunkit till knappt 60 procent.
– Vi vet inte vad minskningen beror på, säger Jenny Andersson. Vi kommer därför att fortsätta analysera både sjukförsäkringen och avtalsförsäkringarna.
Emellertid pekar utvecklingen på ett växande informationsgap.
Ekonomiska konsekvenser för långtidssjukskrivna
Den som är sjukskriven länge kan drabbas hårt ekonomiskt. Eftersom sjukpenningen har ett tak kan skillnaden mellan faktisk lön och ersättning bli stor.
Exempelvis kan en person med lön över taket förlora flera tusen kronor i månaden utan kompletterande försäkring. Dessutom kan långvarig sjukdom innebära ökade kostnader för medicin och rehabilitering.
Som ett resultat kan den ekonomiska pressen förvärras, särskilt för hushåll med små marginaler.
Fakta om sjukskrivning i Sverige
- Knappt 8 procent av alla anställda hade sjukpenning någon gång under 2023
- Cirka 3 procent var sjukskrivna längre än tre månader
- Avtalsförsäkring kan höja ersättningen till cirka 90 procent av lönen
- Nästan 9 av 10 anställda omfattas av kollektivavtal
Trots detta visar analysen att många långtidssjukskrivna inte tar del av full ersättning.
Så säkerställer du din ersättning
För att undvika att missa pengar bör du:
- Kontrollera om din arbetsplats har kollektivavtal
- Ta reda på vilket försäkringsbolag som gäller
- Säkerställa vem som ansvarar för anmälan
- Följa upp att ansökan verkligen skickats in
Dessutom bör arbetsgivare informera tydligare om rutinerna. Enligt experter kan bättre information minska antalet som missar ersättning.
Sammantaget visar analysen att kunskap om sjukpenning och avtalsförsäkring är avgörande för ekonomisk trygghet vid långvarig sjukdom. Därför uppmanas både anställda och arbetsgivare att se över sina rutiner.
