År 2025 placerar sig bland de tre varmaste som någonsin uppmätts globalt, enligt nya sammanställda data från World Meteorological Organization. Trots en tillfällig kylande La Niña fortsätter den långsiktiga uppvärmningen, följaktligen med rekordvarma hav och ökade extrema väderhändelser som konsekvens.
Rekordvärme fortsätter trots La Niña
WMO bekräftar att de senaste elva åren är de elva varmaste som registrerats, vilket understryker en tydlig och ihållande trend. År 2025 rankas som det näst eller tredje varmaste året beroende på dataset, dock sammantaget bland topp tre.
Den globala medeltemperaturen låg 1,44 grader över förindustriell nivå, med en osäkerhetsmarginal på ±0,13 grader. Trots detta förändrar inte den tillfälliga La Niña den långsiktiga uppvärmningen.
Tre år i rad på historiskt höga nivåer
Åren 2023 till 2025 är de tre varmaste i samtliga åtta analyserade dataset, vilket ytterligare förstärker bilden. Följaktligen uppgår det sammanvägda treårsmedelvärdet till 1,48 grader över förindustriell nivå.
Denna koncentration av värme är ovanlig i mätserien som sträcker sig 176 år tillbaka. Därför bedömer WMO att klimatet nu befinner sig i ett nytt och mer riskfyllt läge.
Vetenskaplig samordning bakom siffrorna
WMO har konsoliderat åtta oberoende globala temperaturdataset till en gemensam, auktoritativ analys. Dessa inkluderar mätningar från väderstationer, fartyg, bojar och satelliter, samt reanalyser som kombinerar observationer med klimatmodeller.
Bland datakällorna finns:
- ERA5 från Copernicus
- GISTEMP från NASA
- NOAAGlobalTemp
- HadCRUT
- Berkeley Earth
- JRA-3Q
- DCENT
- CMST
Metoderna skiljer sig något, däremot pekar samtliga på samma övergripande trend.
WMO, växthusgaser driver utvecklingen
– Trots att 2025 började och slutade med La Niña var året extremt varmt, säger WMO:s generalsekreterare Celeste Saulo.
Hon betonar att ackumuleringen av värmelagrande växthusgaser är den avgörande faktorn. Dessutom bidrog höga temperaturer på land och i hav till värmeböljor, kraftiga regn och intensiva tropiska cykloner.
Haven lagrar merparten av värmen
Cirka 90 procent av överskottsvärmen från den globala uppvärmningen lagras i haven, vilket gör havsvärmen till en central indikator. En separat studie visar att värmeinnehållet i de översta 2000 meterna av världshaven ökade kraftigt 2024 till 2025.
Ökningen motsvarar cirka 23 zettajoule, vilket är runt 200 gånger världens samlade elproduktion under 2024. Följaktligen fortsätter haven att absorbera enorma mängder energi.
Stora havsområden nära rekordnivåer
Regionalt låg 33 procent av världshaven bland de tre varmaste som uppmätts, medan 57 procent placerade sig bland de fem varmaste. Detta inkluderar bland annat Atlanten, Medelhavet, Indiska oceanen och Södra oceanen.
Den globala havsytetemperaturen låg 0,49 grader över referensperioden 1981 till 2010, vilket trots en liten nedgång jämfört med 2024 ändå gav tredje högsta noteringen.
Konsekvenser för extremväder och samhällen
Den fortsatta uppvärmningen innebär ökade risker. Som ett resultat väntas fler värmeböljor, skyfall och kraftiga stormar, vilket påverkar både infrastruktur och människors hälsa.
WMO betonar därför vikten av tidiga varningssystem och tillgänglig klimatdata. Vidare behövs beslutsunderlag som är både tillförlitliga och användbara för samhällsplanering.
Auktoritativ data avgörande för beslut
– Tillförlitlig och tillgänglig klimatinformation är viktigare än någonsin, säger Celeste Saulo. Enligt WMO ska den samlade analysen stödja politiska beslut, riskhantering och klimatanpassning.
Trots osäkerheter i enskilda mätserier är den övergripande bilden tydlig. Den globala uppvärmningen fortsätter, dessutom i snabb takt.
