Lunds tingsrätt friar kommunstyrelsen i Staffanstorp från åtal om tjänstefel efter beslutet att omedelbart stoppa mottagandet av kvotflyktingar våren 2022. Domstolen bedömer att beslutet inte utgjorde myndighetsutövning mot enskild. Därför kan det inte leda till straffrättsligt ansvar, trots att beslutet väckte omfattande debatt.
Beslutet som ledde till åtal
Bakgrunden är att Migrationsverket den 17 mars 2022 meddelade att Staffanstorp skulle ta emot fyra kvotflyktingar från Syrien. Kort därefter beslutade kommunstyrelsen, på initiativ av ordföranden, om ett omedelbart stopp för mottagandet.
Beslutet fattades snabbt och utan detaljerade anvisningar. Däremot uppfattades det som ett tydligt politiskt ställningstagande. Följaktligen väcktes frågan om beslutet kunde utgöra tjänstefel.
Åtal mot flera styrelseledamöter
Åklagaren valde att väcka åtal mot sex ledamöter i kommunstyrelsen. Dessutom åtalades en ledamot som röstat nej till beslutet. Åtalet gällde misstänkt tjänstefel vid myndighetsutövning.
Syftet var att pröva om kommunstyrelsens agerande inneburit ett otillåtet åsidosättande av gällande rätt. Emellertid kom Lunds tingsrätt fram till en annan slutsats.
Domstolens bedömning
I den frikännande domen konstaterar tingsrätten att ordförandeskrivelsen och kommunstyrelsens beslut saknade den precision som krävs för myndighetsutövning mot enskild. Detta är en grundläggande förutsättning för att brottsbalkens bestämmelse om tjänstefel ska kunna tillämpas.
– Beslutet når inte upp till den rättsliga nivå som krävs för straffansvar, säger tingsrättens ordförande Lennart Johansson. Därmed faller åtalet i sin helhet.
Migrationsverkets roll avgörande
Domstolen lyfter även fram att Migrationsverket senare upphävde sina beslut om anvisning till Staffanstorp. Som ett resultat hade kommunen ingen faktisk skyldighet att ta emot kvotflyktingarna när de anlände till Sverige den 12 maj 2022.
Vidare konstaterar rätten att bosättningslagens utformning, i kombination med Migrationsverkets självständiga roll, innebär att kommunens vägran inte automatiskt krävde ett nytt beslut från myndigheten.
Politisk markering men inget brott
Tingsrätten medger att kommunens agerande kunde uppfattas som en politisk markering i migrationsfrågan. Däremot innebär inte politiska ställningstaganden i sig att straffrättsligt ansvar aktualiseras.
I kontrast krävs ett tydligt och konkret beslut riktat mot enskild för att tjänstefel ska kunna bli aktuellt. Den gränsen anses inte ha passerats i detta fall.
Ansvar även vid nej-röst
Ett särskilt inslag i målet var att en ledamot som röstat nej ändå åtalades. Tingsrätten förklarar att en nej-röst inte automatiskt befriar från ansvar.
– Det krävs en uttrycklig reservation för att undgå ansvar, säger Lennart Johansson. Trots detta frias även denna ledamot, eftersom inget tjänstefel anses ha begåtts.
Skadeståndsanspråk avslås
I samband med den frikännande domen avslås även målsägandenas skadeståndsanspråk. Följaktligen avslutas rättsprocessen helt till kommunstyrelsens fördel.
Samtidigt ger domen vägledning för framtiden. Den tydliggör var gränsen går mellan politiska beslut och straffbar myndighetsutövning inom kommunal verksamhet.
Betydelse för andra kommuner
Å andra sidan väntas domen få bredare betydelse. Flera kommuner följer frågan noga, eftersom den rör kommunalt självstyre, bosättningslagen och statens styrning i migrationspolitiken.
Trots detta betonar rättsexperter att varje ärende måste bedömas utifrån sina specifika omständigheter. Domen i Staffanstorp skapar dock ett viktigt prejudicerande resonemang.
