Regeringen stramar åt delar av det svenska stödet till Serbien och väljer att i stället stärka civilsamhällets organisationer. Beslutet motiveras med landets försämrade demokratiska utveckling och brister i kampen mot korruption, enligt bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa.
Regeringen minskar stödet till Serbiens myndigheter
Regeringen har beslutat att anpassa det svenska biståndet till Serbien inom ramen för Strategin för Sveriges reformsamarbete med västra Balkan och Turkiet. Det innebär att delar av stödet till statliga myndigheter i Serbien nu avbryts, samtidigt som mer resurser riktas till att stärka civilsamhället och oberoende aktörer.
Enligt regeringen handlar beslutet om att säkerställa att svenskt bistånd går till aktörer som faktiskt främjar demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter.
“Utvecklingen har gått i fel riktning”
Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa säger att Serbien inte uppfyllt de förväntningar som ställts på landets reformarbete.
– Utvecklingen i Serbien har gått i fel riktning. Det gäller alltifrån växande korruption till att rättsstatens principer inte upprätthålls. Länder kan inte förvänta sig svenskt stöd om de inte levererar de reformer och den utveckling som vi förväntar oss. Därför gör vi nu dessa förändringar, säger Dousa.
Regeringen har under en längre tid följt utvecklingen i Serbien noga och noterat en tydlig försämring i landets reformvilja. Kritiken gäller framför allt rättsstatens försvagning, bristande pressfrihet och växande korruption inom offentliga institutioner.
En förändrad biståndsstrategi
Regeringens beslut är en del av en bredare översyn av Sveriges reformsamarbete i västra Balkan. Målet är att säkerställa att biståndet bidrar till konkreta demokratiska framsteg och att mottagarländerna lever upp till de krav som ställs inom ramen för EU:s utvidgningsprocess.
Det svenska biståndet kommer i högre grad att premiera länder som visar faktisk reformvilja och dras ned för dem som inte respekterar grundläggande rättigheter eller misslyckas med att bekämpa korruption.
Fokus på civilsamhället och fria medier
De medel som tidigare gått till Serbiens statliga organ kommer nu att omfördelas till organisationer inom civilsamhället, särskilt de som arbetar med mänskliga rättigheter, rättsstatliga frågor, transparens och fria medier.
Syftet är att stärka lokala initiativ som främjar demokrati och oberoende samhällsdebatt, i stället för att stödja statliga institutioner som inte lever upp till demokratiska principer.
Bakgrund: Strategin för västra Balkan och Turkiet
Sverige har sedan länge ett omfattande reformsamarbete med länder på västra Balkan, där syftet är att bidra till stabilitet, rättsstat och närmande till EU. Strategin omfattar bland annat Serbien, Albanien, Nordmakedonien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo samt Turkiet.
Den svenska regeringen betonar att samarbetet ska vara meritbaserat, vilket betyder att länder som gör framsteg ska belönas, medan stöd kan dras in för dem som backar i sin demokratiska utveckling.
Regeringen: Sverige fortsätter stödja demokratiska krafter
Trots nedskärningarna av biståndet till Serbiens myndigheter framhåller regeringen att Sverige står fast vid sitt stöd till demokratiska krafter i regionen.
– Vår ambition är att bidra till ett starkt civilsamhälle i Serbien och stödja de som arbetar för fri press, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter, säger Benjamin Dousa.
