Det svenska inrikesflyget har tappat miljontals resenärer på några år. En ny rapport från Transportstyrelsen visar hur pandemin, digitalisering och högre kostnader tillsammans har förändrat flygmarknaden. Utvecklingen skiljer sig dessutom tydligt från jämförbara länder.
Kraftigt tapp för svenskt inrikesflyg
Svenskt inrikesflyg har genomgått en dramatisk förändring. Från slutet av 1990-talet fram till 2019 reste mellan sex och åtta miljoner passagerare per år. Därefter har antalet resenärer nästan halverats. Följaktligen beskrivs situationen som strukturell snarare än tillfällig.
Enligt rapporten Turbulens eller perfekt storm? från Transportstyrelsen finns ingen enskild förklaring. Däremot samverkar flera faktorer som tillsammans pressar marknaden.
Digitala möten förändrar resandet
En av de tydligaste förändringarna gäller arbetslivet. Under det senaste decenniet har digitala möten ersatt fysiska resor i allt större utsträckning. Dessutom accelererade pandemin en utveckling som redan var i gång.
Tjänsteresor med flyg har minskat med cirka 60 procent mellan 2016 och 2025. Som ett resultat har efterfrågan på inrikesflyg sjunkit kraftigt. Detta har i sin tur påverkat flygbolagens ekonomi.
– Pandemin snabbade på en utveckling som redan hade påbörjats, säger Simon Posluk, enhetschef på Transportstyrelsen. Vidare pekar han på förändrade arbetsvanor som en ny norm.
Högre priser och lägre köpkraft
Samtidigt har resandet påverkats av ekonomiska faktorer. Lågkonjunktur, svag svensk krona och högre biljettpriser har dämpat efterfrågan. Dock har även flygbolagens kostnader ökat markant.
Minskad konkurrens på inrikesmarknaden har bidragit till prisuppgången. Följaktligen har färre linjer och avgångar blivit lönsamma. Antalet flygbolag som trafikerar svenska inrikeslinjer har därför minskat.
Sverige tappar mer än jämförbara länder
För att sätta utvecklingen i perspektiv har Transportstyrelsen jämfört Sverige med Norge, Finland och Skottland. Dessa länder har liknande geografi och befolkningsstruktur. Trots detta har tappet varit större i Sverige.
Enligt rapporten har flera ogynnsamma trender sammanfallit här. Emellertid har andra länder haft en starkare återhämtning efter pandemin. Skillnader i konjunktur, valuta och transportpolitik pekas ut som möjliga orsaker.
Tåget lockar på kortare sträckor
Resenärernas val påverkas också av alternativa färdsätt. På kortare sträckor har tåget blivit ett allt starkare alternativ. Pris, restid och miljöpåverkan väger tungt i besluten.
– Ju kortare restiden är, desto fler väljer tåget i stället för flyget, säger Simon Posluk. Dessutom har utbyggd tågtrafik gjort vissa flyglinjer överflödiga.
Stat och näringsliv flyger mindre
Statliga myndigheter har minskat sitt flygresande. Detta beror bland annat på politisk styrning mot lägre miljöpåverkan och ökad digitalisering. Vidare har budgetrestriktioner spelat in.
Även näringslivet drar ner. Enligt Statistiska centralbyrån är det 39 procent av företagen som aktivt främjar digitala möten framför tjänsteresor. Som ett resultat sjunker efterfrågan ytterligare.
Osäker framtid för inrikesflyget
Hur utvecklingen blir framöver är svårt att förutse. Den svenska ekonomin väntas stärkas efter flera svaga år. Historiskt har detta ökat både privat- och tjänsteresandet. Samtidigt är flygbolagens kostnader fortsatt högre än före 2016.
Trots vissa tecken på stabilisering råder osäkerhet. Om resandet återhämtar sig beror på konjunktur, teknik och politiska beslut. Därmed står inrikesflyget inför ett avgörande skede.
Rapport: Turbulens eller perfekt storm? En analys av inrikesflygets utveckling 2016–2025.
