Regeringen investerar över fem miljarder kronor i obemannade system och rymdförmåga för Försvarsmakten. Satsningen ska stärka Sveriges militära kapacitet, förbättra underrättelseinhämtning och öka det strategiska oberoendet i ett allt mer osäkert omvärldsläge.
Storsatsning på framtidens militära förmåga
Regeringen har beslutat att avsätta över fyra miljarder kronor till obemannade system för Försvarsmaktens krigsförband. Samtidigt satsas ytterligare 1,3 miljarder kronor på rymdbaserad försvarsförmåga, vilket innebär en kraftig förstärkning av Sveriges satellitkapacitet.
Åtgärderna syftar till att snabbt höja den operativa effekten. Därför sker investeringarna genom så kallade läglighetsköp, vilket kortar ledtiderna avsevärt.
– Obemannade system och rymdbaserad lägesbild är avgörande i modern krigföring, säger Pål Jonson.
Drönarsystem ska bredda krigsförbandens kapacitet
Satsningen på obemannade system innebär ett omfattande tekniklyft. Försvarsmakten får möjlighet att både utveckla taktik och stärka uthålligheten i krigsförbanden.
Exempel på system som planeras att anskaffas
- patrullrobotar, ofta kallade kamikazedrönare
- spaningsdrönare för kontinuerlig underrättelseinhämtning
- luftburen fjärrstyrd telekrigsförmåga för upptäckt och störning av hot
- marina drönare, både över och under vattenytan, för övervakning och minsök
Genom tidigareläggningen beräknas den operativa effekten komma fem till sex år snabbare än enligt tidigare planering.
Erfarenheter från Ukraina styr utvecklingen
Bakgrunden till satsningen är tydlig. Kriget i Ukraina har visat att drönarkrigföring är en central del av modern krigföring, både offensivt och defensivt.
Samtidigt har behovet av snabb och precis underrättelseinhämtning ökat markant. Därför behöver Försvarsmakten snabbt höja sin förmåga, både tekniskt och taktiskt.
Drönare används i dag för spaning, målangivning och bekämpning. Dessutom minskar de risken för personal i utsatta situationer.
Kraftigt stärkt rymdförmåga med nya satelliter
Utöver drönarsatsningen investerar regeringen 1,3 miljarder kronor i rymdförmåga. Det innebär att ytterligare ett tiotal militära satelliter ska anskaffas för spaning och övervakning.
Satelliterna ska ge
- egen underrättelseinhämtning i realtid
- förbättrad lägesbild över stora områden
- stärkt skydd av svenska stridskrafter
– En stärkt rymdförmåga ger Sverige bättre handlingsfrihet och större strategiskt oberoende, säger Pål Jonson.
Bygger vidare på tidigare rymdsatsning
Rymdinvesteringen följer Sveriges försvars och säkerhetsstrategi för rymden. Den är nästa steg efter 2024, då Sveriges första egna militära satellit sköts upp.
Den nya satsningen innebär att Sverige inte längre är lika beroende av andra länder för kritisk underrättelseinformation. Följaktligen stärks både den nationella säkerheten och Sveriges roll internationellt.
Sverige stärker rollen som allierad
Regeringen framhåller att satsningarna också ökar Sveriges värde som pålitlig och relevant allierad. Genom bättre lägesbild och ökad interoperabilitet förbättras möjligheten att verka tillsammans med partnerländer.
Dessutom stärker rymdförmågan skyddet av svenska förband vid internationella insatser. Detta ses som en viktig del av det samlade totalförsvaret.
Leveranser planerade mellan 2026 och 2028
Den materiel som nu upphandlas beräknas börja levereras från 2026 och fortsätta fram till 2028. Finansieringen sker inom ramen för de 25 miljarder kronor som riksdagen beslutade om i vårändringsbudgeten 2025.
Regeringen bedömer att satsningarna är både kostnadseffektiva och nödvändiga. Samtidigt betonas att arbetet med att stärka försvaret är långsiktigt.
Fokus på ett teknikdrivet försvar
Sammantaget innebär beslutet ett tydligt steg mot ett mer teknikbaserat och datadrivet försvar. Drönare och satelliter ska samverka, vilket ökar precision, snabbhet och säkerhet.
Regeringen anser därför att satsningen får avgörande betydelse för Sveriges försvarsförmåga i ett allt mer komplext säkerhetsläge.
