Regeringen tar nu ett stort steg mot en mer repressiv kriminalpolitik i Sverige. Genom en ny lagrådsremiss föreslås skärpta straff för omkring 50 brott, livstids fängelse vid upprepade grova vålds och sexualbrott samt dubbla straff för brott kopplade till kriminella nätverk. Syftet är att stärka tryggheten och sätta brottsoffer i centrum.
Ett tydligt skifte i svensk kriminalpolitik
Regeringens lagrådsremiss innebär en omfattande omläggning av den svenska kriminalpolitiken. Tidigare har fokus ofta legat på gärningspersonens återanpassning. Nu flyttas tyngdpunkten tydligare mot brottsoffer och samhällets behov av skydd.
Bakgrunden är att dagens straffsystem till stor del bygger på reformer från 1960 och 1980 talen. Samtidigt har brottsligheten förändrats kraftigt. Därför menar regeringen att systemet inte längre speglar dagens verklighet.
Dessutom har straffrätten under lång tid justerats stegvis. Emellertid har någon samlad reform uteblivit. Som ett resultat vill regeringen nu genomföra ett mer genomgripande grepp.
Straffreformutredningen lade grunden
Sommaren 2023 fick dåvarande riksåklagaren och nuvarande rikspolischefen Petra Lundh i uppdrag att leda en total översyn av straffsystemet. Arbetet resulterade i betänkandet En straffreform (SOU 2025:66).
Lagrådsremissen tar omhand delar av utredningens förslag. Enligt Gunnar Strömmer, justitieminister, är detta ett avgörande steg.
– Det här innebär den största reformen av straffsystemet i modern tid. Straffen ska bättre motsvara brottens allvar och skydda samhället mot grov kriminalitet, säger han.
Dubbla straff vid gängrelaterade brott
En av de mest uppmärksammade nyheterna är en ny straffskärpningsregel för brott med koppling till kriminella nätverk. Regeln ska gälla oavsett brottstyp, så länge kopplingen till organiserad brottslighet är tydlig.
När regeln används ska straffet som utgångspunkt höjas till det dubbla. Dessutom införs en särskild paragraf om förhöjt straffmaximum.
Vidare föreslås att den nuvarande straffskärpningsregeln för skjutningar och sprängningar på allmän plats ska tillämpas i fler situationer. Därmed vill regeringen slå hårdare mot brott som skapar stor otrygghet och är systemhotande.
Livstids fängelse vid upprepade grova brott
Regeringen föreslår även att livstids fängelse ska kunna dömas ut vid upprepade mycket grova vålds och sexualbrott. Det gäller bland annat:
- Synnerligen grov misshandel
- Grov våldtäkt
- Grov våldtäkt mot barn
I särskilt allvarliga fall ska livstid kunna bli ett gemensamt straff, även om livstids fängelse inte ingår i straffskalan för något enskilt brott. Därför markeras en tydlig skärpning i synen på återfallsbrottslighet.
Enligt Henrik Vinge, ordförande i justitieutskottet för Sverigedemokraterna, är detta ett nödvändigt vägval.
– Gängkriminella ska mötas av dubbla straff och den som gång på gång begår grova brott ska kunna dömas till livstid, säger han.
Skärpta straff för våldsbrott och ekobrott
Totalt föreslås skärpningar av omkring 50 straffskalor. Förslagen omfattar inte bara vålds och sexualbrott, utan även allvarliga förmögenhets och välfärdsbrott.
Bland förändringarna finns:
- Höjda minimistraff för grov misshandel och grov våldtäkt
- Skärpta straff för brott som ofta drabbar kvinnor och barn
- Höjda minimistraff för grova ekobrott, från sex månader till ett år
Detta inkluderar bland annat grov stöld, grovt bedrägeri, grovt penningtvättsbrott och grovt skattebrott. Därmed vill regeringen stärka skyddet för välfärdssystemet.
Utvidgad presumtion för häktning
En annan viktig del i reformen är att presumtionen för häktning vid allvarlig brottslighet utvidgas. Den ska nu även omfatta:
- Grov kvinnofridskränkning
- Grov fridskränkning
- Hedersförtryck
Dessutom ska försök, förberedelse och stämpling till brott med ett minimistraff på fyra års fängelse eller mer omfattas. Därför ska misstänkta i större utsträckning hållas frihetsberövade under utredningen.
Tidigare ikraftträdande än planerat
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 3 juli 2026, vilket är ett och ett halvt år tidigare än Straffreformutredningens ursprungliga tidsplan. Samtidigt bereds övriga förslag från betänkandet fortsatt inom Regeringskansliet.
Enligt regeringen är målet tydligt. Straffen ska bli mer proportionerliga, tryggheten ska öka och brottsoffrens ställning ska stärkas.
