Regeringen ger 24 myndigheter i uppdrag att stärka Sveriges försörjningsberedskap genom nya och uppdaterade avtal med näringslivet. Beslutet gäller fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig, och syftar till att säkra tillgången till samhällsviktiga varor och tjänster i hela landet.
24 myndigheter får centralt uppdrag
Samtliga 24 berörda myndigheter är så kallade beredskapsmyndigheter. Dessutom ska de identifiera vilka avtal som krävs för att kunna genomföra sina prioriterade uppgifter i kris och krig. Vid behov ska myndigheterna också teckna nya avtal med näringslivet.
Uppdraget är en del av regeringens bredare satsning på försörjningsberedskap i Sverige, där både statliga och privata aktörer ingår. Följaktligen stärks kopplingen mellan totalförsvaret och näringslivet.
– Det finns inte en enda uppgift inom totalförsvaret som långsiktigt kan lösas utan näringslivet, säger Carl-Oskar Bohlin. Vidare beskriver han uppdraget som en avgörande pusselbit för att öka Sveriges motståndskraft.
Näringslivet pekas ut som nyckelspelare
Regeringen betonar att många kritiska samhällsfunktioner drivs av privata företag. Därför krävs tydliga strukturer för samverkan, både i vardag och vid kris.
– Företagen är inte bara motorer i ekonomin, utan också centrala i vår beredskap, säger Ebba Busch. Dessutom framhåller hon behovet av långsiktiga spelregler mellan staten och näringslivet.
Även erfarenheterna från pandemin lyfts fram. Då visade näringslivet stor anpassningsförmåga, vilket i kontrast till tidigare kriser stärkte totalförsvarets uthållighet.
Avtal ska säkra varor och tjänster i kris
Avtalen som nu ses över kan gälla allt från energi och transporter till livsmedel och tekniska tjänster. Däremot kommer de att utformas olika beroende på skyddsvärden, upphandlingsregler och vilken typ av försörjning som krävs.
– Näringslivets roll i totalförsvaret måste tas till vara bättre, säger Gulan Avci. Som ett resultat vill regeringen skapa en mer systematisk och frivillig samverkan.
Myndigheten för civilt försvar samordnar arbetet
Det sammanhållande ansvaret läggs på Myndigheten för civilt försvar. Myndigheten ska ta fram metodstöd för hur avtal ska utformas och användas. Vidare ska ett nationellt register över avtalen upprättas.
Arbetet bygger på slutsatser från utredningen om näringslivets försörjningsberedskap. Emellertid betonas att avtalen ska vara flexibla och anpassningsbara över tid.
Samtliga beredskapsmyndigheter omfattas
Utöver de 24 myndigheterna omfattas även alla 67 beredskapsmyndigheter av ett förstärkt ansvar. De ska systematiskt arbeta med försörjningsberedskap och dela behovs och försörjningsanalyser med andra aktörer.
Dessutom får myndigheterna möjlighet att inhämta information från företag genom lagen om näringsidkares skyldighet att delta i totalförsvarsplanering. Följaktligen stärks informationsflödet mellan stat och näringsliv.
Målet är ökad motståndskraft
Regeringens övergripande mål är att Sverige ska klara långvariga störningar, oavsett om de orsakas av naturkatastrofer, pandemier eller säkerhetspolitiska hot. Trots detta återstår ett omfattande arbete innan alla strukturer är på plats.
Avslutningsvis betonas att försörjningsberedskap inte är ett tillfälligt projekt, utan en långsiktig investering i samhällets trygghet.
