Hushållens ekonomiska standard ökade i Sverige under 2024, efter två år av nedgång. Samtidigt minskade andelen personer med låg ekonomisk standard till den lägsta nivån på länge. Däremot ökade inkomstskillnaderna något, främst till följd av högre kapitalinkomster, enligt ny statistik.
Ekonomisk standard vänder upp efter två svåra år
Under 2024 steg den inflationsjusterade ekonomiska standarden med 1,8 procent jämfört med året innan. Det är ett tydligt trendbrott efter nedgångarna 2022 och 2023. Dock ligger nivån fortsatt under toppåret 2021.
– Ökningen räcker inte för att fullt ut ta igen tidigare tapp, säger Peter Gärdqvist vid Statistiska centralbyrån. Vidare förklarar han att den höga inflationen haft långvariga effekter på hushållens köpkraft.
Andelen med låg ekonomisk standard minskar
Andelen personer med låg ekonomisk standard uppgick till 13,1 procent under 2024. Det är en liten men tydlig minskning jämfört med 2023, och dessutom den lägsta nivån sedan 2007. Följaktligen har utvecklingen vänt nedåt efter flera år av ökning.
Den högsta andelen noterades 2021, då 14,7 procent av befolkningen hade låg ekonomisk standard. I kontrast till det visar 2024 års siffror på en gradvis återhämtning.
Stora skillnader mellan åldersgrupper
Skillnaderna mellan olika åldrar är fortsatt betydande. Personer i åldern 65 till 79 år hade den lägsta andelen låg ekonomisk standard, 8,6 procent. Dessutom har nivån sjunkit under flera år i rad.
En viktig förklaring är att fler arbetar längre upp i åldrarna. Vidare har många i denna grupp en stabil pensionsgrundande inkomst och färre försörjningsansvar jämfört med yngre hushåll.
Personer som är 80 år och äldre har tidigare haft den högsta andelen låg ekonomisk standard. Däremot minskade andelen kraftigt till 12,1 procent under 2024. Som ett resultat av höjda pensioner och inkomstrelaterade ersättningar har den ekonomiska situationen förbättrats.
Barn och unga mest utsatta ekonomiskt
Trots förbättringarna är barn och unga vuxna upp till 29 år nu den grupp som oftast har låg ekonomisk standard. I dessa grupper låg andelen på 17 procent under 2024.
– De senaste två åren är det barn och unga som har relativt sett lägst inkomster, säger Peter Gärdqvist. Dessutom påverkas många unga av osäkra anställningar, höga boendekostnader och studier.
För barn kan ekonomisk utsatthet få långsiktiga konsekvenser. Därför pekar statistiken på ett fortsatt behov av riktade insatser mot familjer med svag ekonomi.
Kapitalinkomster driver ökade inkomstskillnader
Samtidigt som den ekonomiska standarden ökade, steg även inkomstojämlikheten. Ett centralt mått är Gini-koefficienten, som ökade från 0,310 till 0,314 under 2024. Det innebär något större skillnader än året innan.
Om kapitalinkomster räknas bort har Gini dock varit oförändrad mellan 2022 och 2024. Följaktligen är det främst kapitalvinster och andra kapitalinkomster som driver utvecklingen.
– Kapitalinkomster har fått en större betydelse för inkomstskillnaderna, säger Peter Gärdqvist. Däremot har löneinkomster fått något mindre genomslag jämfört med tidigare år.
Skatter och transfereringar jämnar ut
Negativa transfereringar, främst skatter, har en tydligt utjämnande effekt på inkomstfördelningen. Samtidigt består positiva transfereringar av pensioner, socialförsäkringar, studiemedel och behovsprövade bidrag.
Pensioner bidrar till att höja Gini något. Däremot sänker övriga transfereringar ojämlikheten. Sammantaget har transfereringarna endast en begränsad nettoeffekt på inkomstskillnaderna.
Vad mäts egentligen, kort förklaring
- Ekonomisk standard, hushållets disponibla inkomst justerad för hushållets storlek
- Låg ekonomisk standard, under 60 procent av medianinkomsten
- Gini-koefficient, mått på hur ojämnt inkomster är fördelade
- Fastprisberäkning, inkomster justerade med KPI till 2024 års priser
Försiktig återhämtning men fortsatt ojämlikhet
Sammanfattningsvis visar 2024 på en försiktig ekonomisk återhämtning för svenska hushåll. Samtidigt kvarstår utmaningar, särskilt för barn och unga. Dessutom pekar ökade kapitalinkomster på en utveckling där skillnaderna riskerar att öka ytterligare.
Avslutningsvis bedömer experter att den framtida utvecklingen beror på inflation, räntor och arbetsmarknad. Följaktligen blir kommande år avgörande för om återhämtningen blir bred eller ojämnt fördelad.
