Sverige skärper lagstiftningen om skyddsrum och skyddade utrymmen. Regeringens nya förslag syftar till att stärka skyddet av civilbefolkningen vid kris eller krig, med tydligare ansvar, skärpta krav och bättre lokal information. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2026.
Regeringen vill höja skyddet för civilbefolkningen
I händelse av krig eller väpnat angrepp är skyddet av civila avgörande. Därför presenterar regeringen en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. Syftet är, enligt regeringen, att gå från ambition till faktisk förmåga.
– De förslag som regeringen presenterat syftar till att skärpa lagstiftningen och tydliggöra kravställningen gentemot alla ansvariga aktörer, säger Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar. Dessutom betonar han att stora satsningar redan gjorts för att stärka civilförsvaret, men att genomförandet nu måste följa med.
Tydligare ansvar för fastighetsägare och kommuner
Den nya lagen innebär flera konkreta förändringar. Framför allt förtydligas ansvaret för både fastighetsägare och kommuner. Följaktligen skapas en mer enhetlig nationell struktur.
Bland förslagen finns att:
- Fastighetsägare blir skyldiga att genomföra förenklad egenkontroll av skyddsrum efter föreläggande.
- Skyddsrum och skyddade utrymmen måste ställas i ordning inför höjd beredskap.
- Kommunerna får ansvar att informera invånarna om tillgängliga skyddsalternativ.
- Länsstyrelserna tar över tillsynen av skyddsrum från Myndigheten för civilt försvar.
Vidare ska kommuner och länsstyrelser planera, dokumentera och regelbundet öva utrymning och inkvartering. Som ett resultat stärks den praktiska beredskapen.
Skyddat utrymme blir nytt alternativ
Erfarenheter från kriget i Ukraina har haft stor påverkan på lagförslaget. Därför införs nu begreppet skyddat utrymme som ett komplement till traditionella skyddsrum.
– Det som utspelar sig i Ukraina är en brutal påminnelse om vad vi måste lära av, säger Gulan Avci, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna. Emellertid menar hon att hotbilden kräver gemensamt ansvar, eftersom Ryssland systematiskt angriper civila mål.
Oppositionen välkomnar skärpta krav
Även oppositionen ställer sig bakom lagförslaget. Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, framhåller vikten av tydlighet.
– Att skydda civilbefolkningen är statens mest grundläggande ansvar, säger han. Dock understryker han att skyddsrum måste fungera i praktiken, inte bara existera formellt. Det handlar ytterst om att värna människoliv och hålla ihop samhället, även under extrem påfrestning.
Ikraftträdande sommaren 2026
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2026. Fram till dess ska berörda myndigheter, kommuner och fastighetsägare förbereda sig. Å andra sidan innebär reformen ökade krav, men samtidigt skapas en tydligare ansvarsfördelning. Följaktligen stärks Sveriges samlade civila försvarsförmåga.
