Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår ett språkkrav för personal inom äldreomsorgen. Syftet är att öka tryggheten, patientsäkerheten och delaktigheten för äldre från 1 juli 2026.
Språkkrav i äldreomsorgen – en trygghetsfråga
Regeringen och Sverigedemokraterna vill införa ett språkkrav i äldreomsorgen för att säkerställa att personalen har goda kunskaper i svenska språket.
- Äldre ska kunna förstå och göra sig förstådda.
- Kravet syftar till att höja kvaliteten och patientsäkerheten.
- Regeringen planerar stegvis höjning av språknivåer för personal.
Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister, säger:
“Ett språkkrav är mycket efterlängtat. Steg för steg höjer vi kraven för att jobba i äldreomsorgen.”
Socialminister Jakob Forssmed tillägger att språkförmåga är en grund för trygghet och värdighet:
“Tyvärr ser vi stora brister som medför risker för de äldre. Därför går vi vidare med förslaget om språkkrav.”
Politiskt stöd och finansiering
Förslaget stöds också av Sverigedemokraterna och Liberalerna, som betonar vikten av att äldreomsorgen sätter de äldres behov i centrum.
Jessica Stegrud, socialpolitisk talesperson (SD):
“Språkbrister leder till missförstånd och otrygghet. Äldreomsorgen ska inte fungera som ett integrationsprojekt.”
Malin Danielsson, seniorpolitisk talesperson (L):
“Genom ökade anslag för Äldreomsorgslyftet och språkutvecklande insatser säkerställer vi att personalen får rätt verktyg.”
Regeringen föreslår att Äldreomsorgslyftet ökar till 1,8 miljarder kronor per år under 2026 och 2027, med fokus på språkutvecklande insatser.
Lagförslag och genomförande
I lagrådsremissen “Ett språkkrav inom äldreomsorgen” föreslås:
- Socialnämnder och privata utförare ska säkerställa att personalen har relevanta svenska språkkunskaper på nivå B2 enligt den gemensamma europeiska referensramen (GERS).
- Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
- Kommunerna får stöd genom ökade statsbidrag: 90 miljoner kronor 2026, 165 miljoner 2027, och 150 miljoner från 2028 och framåt.
Regeringen bedömer också att relevanta myndigheter behöver bidra till att höja språknivån och följa upp regleringen. Ett särskilt anslag på 23 miljoner kronor per år under 2026–2030 föreslås för detta ändamål.
Syfte och förväntad effekt
Språkkravet syftar till att:
- Öka tryggheten för äldre genom att personal kan kommunicera effektivt.
- Förhindra missförstånd som kan leda till vård- eller patientsäkerhetsrisker.
- Stärka personalens kompetens och arbetsmiljö genom riktade insatser och utbildning.
Förslaget bygger på en politisk överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna och markerar ett tydligt fokus på kvalitet och säkerhet i äldreomsorgen.
