Justitiedepartementet skickar ut en promemoria på remiss med nya förslag för att införa EU:s migrations och asylpakt i Sverige. Förändringarna ska möjliggöra tillämpningen av EU:s regelverk och samtidigt bevara ett nationellt system som är restriktivt samt förenligt med EU:s miniminivåer. Förslagen berör både gränskontroller och asylförfaranden.
Nytt regelverk ska stärka gränser och effektivisera processer
EU:s migrations och asylpakt antogs våren 2024 och omfattar tio rättsakter. Dessutom syftar den till att skapa ett mer harmoniserat system inom unionen. Paktens fyra kärnområden handlar om säkra yttre gränser, snabbare och effektivare asylprocesser, solidaritet samt ansvarsfördelning och fördjupat samarbete med länder utanför EU.
För Sveriges del är det inte aktuellt med omfördelning av asylsökande, något som ofta väckt diskussion. Däremot innebär pakten flera förändringar i hur gränser och mottagande ska hanteras. Följaktligen krävs justeringar i svensk lagstiftning för att regelverket ska kunna användas.
Migrationsminister Johan Forssell framhåller att EU:s pakt säkerställer starkare yttre gränser och att de nationella lagändringarna gör systemet praktiskt genomförbart. Stöd för en fortsatt restriktiv migrationspolitik betonas dessutom som en central del i promemorian.
Ny systematik införs i svenskt asylförfarande
Förslagen innebär att Sverige inför en helt ny strukturerad modell för hur asylärenden hanteras. Vidare ska personer som inte uppfyller villkor för inresa i EU registreras och genomgå identitetskontroller, säkerhetskontroller och hälsokontroller vid gränsen. Detta ger myndigheterna bättre underlag redan innan en formell asylprövning startar.
Ett påskyndat förfarande föreslås för asylsökande som kommer från länder med hög avslagsfrekvens eller som bedöms utgöra säkerhetshot. I kontrast till dagens system ska dessa prövningar ske betydligt snabbare. Samtidigt ska starka skyddsåtgärder säkerställa att de asylsökande får en rimlig levnadsstandard.
Dessutom förtydligas ansvaret mellan myndigheter, vilket enligt Justitiedepartementet ska skapa en mer konsekvent och förutsägbar hantering av ärenden.
Bred expertgrupp bakom förslagen
Utredningen har tagits fram med stöd av en arbetsgrupp ledd av tidigare kammarrättsrådet Ingela Fridström. En referensgrupp har dessutom deltagit i arbetet och bestått av representanter från Advokatsamfundet, Förvaltningsrätten i Malmö, Integritetsskyddsmyndigheten, Kammarrätten i Stockholm, Migrationsverket, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
Som ett resultat bygger promemorian på juridisk sakkunskap från flera centrala myndigheter. Remissinstansernas synpunkter väntas ge underlag för den slutliga utformningen av lagförslagen.
Sverige förbereds för ny europeisk migrationsordning
När förslagen har remitterats kan regeringen gå vidare med den lagstiftning som krävs. Därefter ska Sverige stå redo att tillämpa den nya ordningen när EU:s migrations och asylpakt träder i kraft fullt ut. Dessutom betonar regeringen att en enhetlig europeisk modell behövs för att hantera framtida migrationsströmmar.
Följaktligen ses det nya regelverket som ett steg mot ett mer enhetligt och robust europeiskt system där både säkerhet och rättssäkerhet är centrala.
