Regeringen genomför en omfattande omläggning av biståndspolitiken för att stärka stödet till Ukraina. Utvecklingsbiståndet till fem länder fasas ut inför 2026, eftersom regeringen prioriterar minst 10 miljarder kronor i Ukraina bistånd. Flera ambassader avvecklas i samband med förändringen.
Regeringen ökar biståndet till Ukraina
Regeringen meddelar att stödet till Ukraina kommer att förstärkas markant under kommande år. Dessutom bygger beslutet vidare på omprioriteringar som redan gjorts inom biståndsramen. Enligt regeringen är insatsen avgörande, eftersom landet pressas både militärt och diplomatiskt.
Vi befinner oss i ett avgörande ögonblick, säger bistånds och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa. Han betonar att Sverige måste göra tuffa prioriteringar, eftersom Ukraina behöver större politiskt och ekonomiskt stöd för att stå emot Rysslands aggression.
Fem länder mister utvecklingsbistånd
För att kunna höja Ukraina satsningen fasar regeringen ut utvecklingsbiståndet till Zimbabwe, Tanzania, Mocambique, Liberia och Bolivia. Vidare betonar regeringen att utfasningen ska ske ansvarsfullt för att värna långsiktiga relationer.
Åtgärden innebär att samarbetet med länderna omformas till partnerskap grundade på handel, demokratiska värderingar och utrikespolitiska intressen, i kontrast till tidigare biståndsinriktning. Dessutom avvecklas ambassaderna i Bolivia, Liberia och Zimbabwe, vilket förändrar Sveriges diplomatiska närvaro i regionerna.
Humanitärt bistånd ligger kvar oförändrat
Det humanitära biståndet påverkas inte av omläggningen. Som ett resultat fortsätter Sverige att vara en av världens största givare inom akuta insatser, något regeringen beskriver som centralt eftersom konflikter och naturkatastrofer ökar globalt.
Vidare betonar regeringen att Sverige även fortsättningsvis kommer att vara en ledande aktör inom globalt utvecklingssamarbete, eftersom multilaterala och tematiska insatser inte berörs av nedskärningarna.
Varför prioriteras Ukraina nu
Regeringen menar att beslutet är nödvändigt eftersom Ukrainas motståndskraft direkt påverkar Europas säkerhet. Ett stärkt Ukraina bistånd ses därför som en investering i hela regionens stabilitet. Följaktligen ökas stödet till minst 10 miljarder kronor för 2026, vilket är en historiskt hög nivå.
Enligt regeringen gör Rysslands fortsatta angrepp att Europa står inför ett av sina mest kritiska geopolitiska lägen sedan kalla kriget. Dessutom anser man att ett ekonomiskt robust Ukraina är avgörande för landets möjlighet att genomföra reformer och återuppbyggnad.
Detta innebär omläggningen
- Ukraina bistånd ökar till minst 10 miljarder kronor 2026
- Utvecklingsbiståndet till Zimbabwe, Tanzania, Mocambique, Liberia och Bolivia avslutas
- Ambassaderna i Bolivia, Liberia och Zimbabwe avvecklas
- Humanitärt bistånd fortsätter oförändrat
- Fokus flyttas till handel och utrikespolitiskt stärkta partnerskap
Som ett resultat förändras biståndsbudgeten kraftigt, eftersom Ukraina prioriteras i både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt avseende.
