Gammalsvenskby, eller “Old Swedish Village”, är ett av de mest fascinerande kapitlen i den svensk-ukrainska historien. Beläget i dagens by Zmiivka i Chersonregionen, bär denna plats på en unik berättelse om migration, kulturarv och överlevnad genom flera imperiers och staters maktskiften. I denna artikel utforskar vi byns dramatiska förflutna, dess band till Sverige och dess nutida situation mitt i kriget.
Gammalsvenskby: En oväntad svensk koloni i södra Ukraina
Historien om Gammalsvenskby tar sin början på ön Dagö (dagens Hiiumaa i Estland) som tidigare tillhörde Sveriges besittningar. Efter freden i Nystad 1721 blev Dagö en del av det ryska imperiet. År 1762 utfärdade Katarina II ett dekret som beordrade att öns svensktalande invånare skulle flytta till nyerövrade områden vid Dniprofloden, i nuvarande södra Ukraina.
År 1780 påbörjade omkring 1 200 svenskar den långa vandringen mot Chersonregionen. Resan blev ödesdiger endast två tredjedelar nådde fram. När de anlände fann de ingen av de utlovade husen. Sjukdomar och svåra levnadsförhållanden ledde till en dramatisk befolkningsminskning. För att stärka demografin utfärdade ryska myndigheter 1802 en lag som tvingade alla manliga svenskar att gifta sig före 30 års ålder.

Kultur och religion: En isolerad svensk enklav
Trots svårigheterna bevarade Gammalsvenskbyborna länge sin svenska identitet. De använde runor, talade en ålderdomlig svensk dialekt och höll fast vid Svenska kyrkans traditioner, om än i äldre form. Under slutet av 1800-talet återupptogs kontakterna med Sverige. År 1885 byggdes en ny svensk kyrka i byn med stöd av prins Carl av Sverige efter en nationell insamling.
Migration, krig och revolution: 1800-tal till 1920-tal
Under 1800-talet ökade befolkningen, men bristen på jord och nya ryska militärlagar gjorde livet svårt. Många unga män emigrerade till Kanada och senare till Sibirien och Kazakstan. Vid sekelskiftet 1900 hade Gammalsvenskby redan börjat tappa sin befolkning.
Första världskriget och den ryska revolutionen slog hårt mot byn. Under inbördeskriget drabbades Gammalsvenskby av plundringar och hungersnöd. 1922 räddades invånarna från svält av Svenska Röda Korset, vilket åter väckte banden till Sverige.
Massutvandringen 1929 – En historisk exodus
Sovjetmaktens kollektiviseringar och ateistiska politik skapade stora konflikter. År 1928 skickade 492 bybor en petition till Sverige, Finland och USA med en vädjan om att få lämna Ukraina. Sommaren 1929 godkände svenska riksdagen invandringen, och i juli samma år påbörjades en dramatisk flykt.
Totalt 885 svenskar från Gammalsvenskby lämnade Ukraina och anlände till Trelleborg den 1 augusti 1929. De välkomnades av prins Carl. Men livet i Sverige blev tufft för många, och cirka 250 återvände senare till Ukraina. Där väntade Stalins tvångskollektivisering, kyrkans stängning och Holodomor, den katastrofala svältkatastrofen.

Sovjettiden och nutidens utmaningar
Efter andra världskriget bytte Gammalsvenskby namn till Verbivka och slogs 1951 samman med flera byar under namnet Zmiivka. Kontakterna med Sverige återupptogs först efter Sovjetunionens fall. På 1990-talet började svenska organisationer åter stödja byn, och kulturarvet fick nytt liv. Än i dag talas en ålderdomlig svensk dialekt av ett fåtal invånare.
Men historien tog ännu en dramatisk vändning. Under den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 ockuperades Zmiivka. Byn befriades av Ukrainas armé den 11 november 2022, men ligger nära frontlinjen och utsätts för ständiga ryska beskjutningar. Många invånare har tvingats fly.
Gammalsvenskby i dag – Ett levande kulturarv under hot
Trots krig, hunger och migration lever minnet av Gammalsvenskby kvar. Den lilla gruppen ättlingar som stannat kvar bär vidare på en unik kultur som binder samman Sverige och Ukraina. Gammalsvenskby är inte bara en by, utan ett historiskt monument över överlevnad och identitet i en orolig värld.
