Två fall av spetälska har bekräftats i Cluj-Napoca i Rumänien, vilket markerar de första dokumenterade fallen i Europa på över fyra decennier. Myndigheterna betonar dock att risken för allmän smittspridning är låg och att sjukdomen i dag kan behandlas effektivt med antibiotika.
Ovanliga fall väcker uppmärksamhet i Europa
Under fredagen bekräftade Rumäniens hälsomyndigheter att två unga vuxna, 21 och 25 år gamla, har diagnostiserats med spetälska i Rumänien. De smittade arbetar som massörer på ett spa i Cluj-Napoca, en större stad i nordvästra delen av landet.
Även om spetälska historiskt förknippats med rädsla och isolering, framhåller experter att sjukdomen i dag är sällsynt i Europa. Det senaste kända fallet i Rumänien registrerades för 44 år sedan, vilket gör upptäckten ovanlig men inte alarmerande.
Resa i Asien tros vara smittkällan
Enligt hälsominister Alexandru Rogobete hade en av de smittade nyligen återvänt från en längre vistelse i Asien. Under resan tillbringade personen tid med en nära anhörig som vårdades på sjukhus för spetälska.
Följaktligen pekar allt på att smittan importerats och inte uppstått lokalt. Myndigheterna har därför snabbt gått vidare med smittspårning och förebyggande åtgärder för att säkerställa att inga fler personer har exponerats.
Spa stängt och besökare informerade
Som en försiktighetsåtgärd har det aktuella spat i Cluj-Napoca tillfälligt stängts. Samtidigt har personer som nyligen besökt verksamheten informerats om situationen.
Däremot betonar hälsomyndigheterna att spetälska kräver långvarig och nära kontakt för att överföras. Därför bedöms risken för kunder och allmänhet som mycket låg.
Vad är spetälska, även kallad Hansens sjukdom
Spetälska, eller Hansens sjukdom, orsakas av bakterien Mycobacterium leprae. Sjukdomen angriper främst hud och perifera nerver. Historiskt har den varit starkt stigmatiserad, inte minst genom religiösa och kulturella föreställningar.
I kontrast till äldre tiders uppfattningar är spetälska i dag en behandlingsbar infektionssjukdom. Modern medicin har drastiskt förändrat både prognos och livskvalitet för drabbade.
Tidiga symtom kan vara svåra att upptäcka
Spetälska utvecklas långsamt och de första symtomen kan vara subtila. Det gör att sjukdomen ibland upptäcks sent.
Vanliga tidiga tecken är:
- Ljusa eller rödlätta hudfläckar med nedsatt känsel
- Domningar eller stickningar i händer och fötter
- Muskelsvaghet
- Nedsatt reaktion på smärta, värme eller kyla
Om sjukdomen däremot lämnas obehandlad kan den leda till bestående nervskador och deformiteter, vilket understryker vikten av tidig diagnos.
De flesta människor är naturligt immuna
Ett viktigt faktum som ofta förbises är att omkring 95 procent av världens befolkning är naturligt immun mot spetälska. Det innebär att även vid exponering utvecklar de flesta inte sjukdomen.
Dessutom smittar spetälska inte genom beröring, sexuellt umgänge eller från mor till foster. Smitta sker via luftburna droppar och endast efter långvarig kontakt med en obehandlad person.
Effektiv behandling minskar smittan snabbt
I dag behandlas spetälska med så kallad multidrogbehandling, en kombination av antibiotika som ges under en längre period. Behandlingen är kostnadsfri i många länder och stöds av Världshälsoorganisationen.
Som ett resultat blir patienten snabbt icke-smittsam, ofta redan efter inledd behandling. Följaktligen är risken för vidare spridning mycket begränsad när vård sätts in tidigt.
Globalt finns sjukdomen fortfarande kvar
Trots att spetälska är sällsynt i Europa rapporteras globalt omkring 200 000 nya fall varje år, främst i delar av Asien, Afrika och Sydamerika.
Även om dödligheten är låg i dag kan obehandlade fall fortfarande leda till allvarliga komplikationer. Därför fortsätter internationella hälsomyndigheter att prioritera tidig upptäckt och behandling.
Ingen anledning till oro enligt myndigheterna
Rumänska myndigheter understryker att de aktuella fallen inte utgör något hot mot folkhälsan. Däremot fungerar händelsen som en påminnelse om att sällsynta infektionssjukdomar inte är helt utrotade, trots medicinska framsteg.
Vidare visar fallet vikten av internationell samverkan, vaksam smittspårning och korrekt information till allmänheten, för att motverka både sjukdom och onödig oro.
