Regeringen ger flera länsstyrelser i uppdrag att ta fram en gemensam skarvförvaltningsplan för Mälaren och Hjälmaren. Beslutet är en del av regleringsbreven för 2026 och ska stärka både hållbar fiskförvaltning och livsmedelsberedskap, samtidigt som havsmiljöpropositionen och Livsmedelsstrategin 2.0 genomförs.
Gemensam plan ska minska problemen med skarv
Bakgrunden är att skarvpopulationen påverkar fiskbestånd och yrkesfiske i både kust och insjöar. Därför får länsstyrelserna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro ett samordnat uppdrag.
– Skarven bryr sig inte om länsgränser, säger landsbygdsminister Peter Kullgren. Vidare betonar han behovet av en gemensam och adaptiv skarvförvaltning för att minska konflikterna kring fiske och naturvård.
Som ett resultat ska åtgärderna bli mer effektiva och likvärdiga över hela området.
Starkare koppling mellan fisk, säl och skarv
Regeringen vill dessutom öka integreringen mellan fiskförvaltning, sälförvaltning och skarvförvaltning. Tidigare har arbetet ofta skett var för sig, däremot pekar nya bedömningar på behovet av helhetssyn.
Följaktligen ska åtgärder samordnas bättre, både längs kusterna och i insjöarna. Detta ska minska trycket på fiskbestånden och samtidigt värna biologisk mångfald.
Torsken fortsatt i fokus trots hårda regler
Trots flera år av kraftigt reglerat fiske är torskens återhämtning fortsatt svag. Därför får Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utreda vilka åtgärder som krävs för att återställa bestånden i svenska vatten.
Vidare ska myndigheten analysera vilka insatser som är mest effektiva. Emellertid är utgångspunkten att framtida beslut ska bygga på ekosystembaserad fiskförvaltning.
Mer svensk sjömat ska stärka beredskapen
Inom ramen för Livsmedelsstrategin 2.0 växlar regeringen samtidigt upp arbetet för hållbar svensk sjömat. Genom att landa mer sill och skarpsill i Sverige kan livsmedelsberedskapen stärkas.
Livsmedelsverket får därför i uppdrag att, tillsammans med Jordbruksverket, fiskerinäringen och Centrum för blå mat, utreda hur mer fisk kan gå till humankonsumtion utan hälsorisker. Som ett resultat kan beroendet av importerad sjömat minska.
Underlag inför nya fiskekvoter i Östersjön
Som ytterligare steg ska Havs- och vattenmyndigheten lämna underlag inför förhandlingar om fiskemöjligheter för 2027 i Östersjön. Det gäller bland annat alternativa kvoter och andra styrmedel.
Målet är att accelerera återhämtningen av fiskbestånd och marina ekosystem. Samtidigt ska livsmedelsberedskapen stärkas, vilket regeringen ser som en central säkerhetsfråga.
Bättre samordning mellan miljö och fiskepolitik
Regeringen vill dessutom se ökad samordning mellan EU:s miljölagstiftning och den gemensamma fiskeripolitiken. Därför ska Havs- och vattenmyndigheten redovisa hur arbetet utvecklats.
– Ett år efter riksdagens beslut om havsmiljöpropositionen tar vi nästa steg, säger klimat och miljöminister Romina Pourmokhtari. Hon betonar att ekosystemansatsen ska genomsyra både miljö och fiskeförvaltning.
