Regeringen tillsätter en omfattande utredning för att stärka kvaliteten i komvux och sfi efter återkommande brister hos både kommuner och privata utbildningsanordnare. Syftet är att skapa tydligare ansvar, förbättrad tillsyn och ett system som ger fler elever den utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden.
Regeringen vill stoppa brister i komvux
Komvux omfattar omkring 368000 elever och nästan hälften av utbildningen drivs av privata aktörer. Flera granskningar visar allvarliga kvalitetsproblem, och dessutom pekar Skolinspektionen ut komvux som ett riskområde för oseriösa aktörer. Regeringen vill följaktligen skärpa kontrollen över utbildningsanordnarna och införa ägar och ledningsprövning.
Enligt regeringen behöver kommunernas uppföljning av utbildningar förstärkas. Utredningen ska därför ta fram förslag som tydliggör kommunernas ansvar när utbildning upphandlas av externa aktörer.
Fokus på sfi och etablering på arbetsmarknaden
Sfi är en central del av komvux. En fungerande utbildning i svenska är avgörande för nyanländas etablering, och utredaren får därför i uppdrag att undersöka hur fler kan kombinera sfi med yrkesutbildning. Detta kan enligt regeringen snabba upp vägen till arbete, särskilt inom bristyrken.
Dessutom ska utredningen se över om sfi elever som går vidare till yrkesutbildningar har tillräckliga språkkunskaper. Detta bedöms vara en viktig fråga, eftersom arbetsgivare återkommande rapporterar brister i språkkompetens.
Få arbetslösa genomför utbildningen
Trots att många arbetslösa anvisas platser i komvux visar statistiken att få påbörjar och genomför utbildningen. Detta kan enligt regeringen försvåra kompetensförsörjningen i näringslivet. Utredaren ska därför analysera varför deltagandet är så lågt och föreslå lösningar som gör att fler kommer i mål.
Mathias Bengtsson från Kristdemokraterna menar att många platser inom yrkesutbildningar står tomma samtidigt som företagen söker personal. Han lyfter att bättre samverkan behövs för att öka genomströmningen.
Tydligare system och skärpta krav
Jan Rehnstam från Skolverket utses till särskild utredare. Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Utredningen ska leverera sina förslag senast den 15 juni 2027. Regeringen betonar att åtgärderna ska leda till högre kvalitet, starkare kontroll och bättre resultat för eleverna.
