Med hjälp av ny DNA-teknik och vittnesuppgifter väcker polisens kalla fall-grupp i region Mitt liv i gamla mordärenden. Gruppen arbetar just nu med 42 olösta brott i Västmanland, Uppsala och Gävleborg, däribland en brevbomb från 1990 och en skjutning i Knivsta 2002.
Nya möjligheter att lösa kalla fall
Kalla fall-gruppen i polisregion Mitt har till uppgift att utreda brott där tidigare utredningar gått i stå, men där nya infallsvinklar kan föra arbetet framåt. Gruppen hanterar just nu 42 olösta fall: 17 i Västmanland, 15 i Uppsala och 10 i Gävleborg.
– Det nyaste ärendet vi har är från 2023 och det äldsta är från 1986, berättar Per Ringqvist, kriminaltekniker på Kalla fall-gruppen.
Gränsen för vad som räknas som ett kallt fall går vid den 1 juli 1985. Syftet med arbetet är tydligt: att genom ny teknik och nya uppgifter kunna lagföra gärningspersoner även långt efter brottet begicks.
Forensisk teknik öppnar gamla spår
För att ett ärende ska klassas som kallt krävs antingen ny forensisk bevisning eller nya vittnesuppgifter. Den tekniska utvecklingen har gett polisen verktyg som tidigare inte fanns.
– Det kan vara forensisk bevisning som går att undersöka på nytt med modern teknik, säger Per Ringqvist.
– DNA-tekniken fanns inte före 1991, och registersökningar blev möjliga först 1999. I dag är metoderna betydligt mer träffsäkra, vilket gör att gamla spår kan ge resultat.
Men allt material finns inte kvar. Vissa äldre bevis, exempelvis inspelningar eller beslag, kan ha förstörts eller återlämnats till målsägande. I sådana fall går gruppen igenom dokumentation och försöker koppla äldre fall till nyare spår.
– Vi tittar på vad som finns kvar att arbeta med och undersöker det på nytt. Ibland hittar vi kopplingar mellan gamla och nya ärenden, säger Mikael Eriksson, utredare på gruppen.
Mord dominerar de kalla fallen
De flesta av ärendena rör mord, eftersom brottet numera saknar preskriptionstid. Vissa fall gäller även mordförsök eller försvinnanden som misstänks ha koppling till grova brott.
– Dessa ärenden sticker ut, säger Mikael Eriksson.
– De berör ofta anhöriga som väntat länge på svar, och vårt arbete visar att polisen aldrig ger upp.
Brevbomben i Västerås – ett 35 år gammalt mysterium
Ett av de mest uppmärksammade fallen är brevbomben i Västerås 1990, där en kvinna omkom när en bomb exploderade i en brevlåda.
Tre decennier senare efterlyste polisen nya vittnesuppgifter via sociala medier, och flera tips har inkommit. Om de leder till ett genombrott är ännu oklart.
Skjutningen i Knivsta och mordet i Sandviken
Ett annat kallt fall gäller en man som sköts till döds i Knivsta 2002. Strax före händelsen såg vittnen en vit bil lämna platsen, och polisen hoppas att nya uppgifter kan kasta ljus över motiv och gärningspersoner.
Även i Sandviken har polisen efterlyst nya tips. Där mördades en man i en lägenhet i området Nya Bruket 2018.
Efter polisens inlägg på Facebook har flera nya uppgifter kommit in, som nu analyseras.
Stort engagemang från allmänheten
Intresset för kalla fall är stort, både bland allmänheten och internt inom polisen.
– Vi får många frågor om hur vi arbetar och vilka metoder som används, säger Mikael Eriksson.
– Det bidrar till att utveckla våra arbetssätt och visar samtidigt anhöriga att fallen inte glömts bort.
Sammanfattning
Polisens kalla fall-grupp i region Mitt fortsätter arbetet med att ge gamla utredningar nytt liv. Genom modern forensik, DNA-teknik och nya vittnesmål ökar chanserna att lösa brott som stått olösta i årtionden. För anhöriga och drabbade innebär det en påminnelse om att rättvisa aldrig preskriberas.
