Den mest samhällshotande organiserade brottsligheten i Sverige har kartlagts i en ny myndighetsgemensam rapport. Narkotikabrott, bedrägerier, miljöbrott och organiserade stölder pekas ut som de största hoten mot samhället. Rapporten visar också att kriminella nätverk blir allt mer avancerade i sina metoder och bygger upp en så kallad kriminell infrastruktur.
Avancerade metoder och kriminell infrastruktur
Rapporten, som tagits fram av 14 myndigheter, beskriver hur kriminella använder företag, falska identiteter och dokument för att tvätta brottsvinster. Våld, hot, korruption och systematiska motåtgärder mot myndigheter är andra exempel på denna infrastruktur.
– Vi ser bland annat att mängdbrott som drabbar många människor och företag i vardagen ofta är mycket organiserade och professionellt utförda. Dessa brott kan inte enbart utredas bort, de måste också förebyggas, säger Johan Olsson, chef för polisens nationella operativa avdelning (Noa) och ordförande i operativa rådet.
Mest samhällshotande brottsområden
Rapporten lyfter fem brottsområden där den organiserade brottsligheten är mest skadlig:
- Narkotikabrott
- Bedrägerier, inklusive momsbedrägerier och punktskattebrott
- Miljöbrott
- Organiserad stöldbrottslighet
- Brott mot internationella sanktioner
Dessutom lyfts organiserad brottslighet i arbetslivet fram, där fem av sex typer av kriminell infrastruktur återfinns.
Kriminella möjliggörare och tjänster
Rapporten betonar även vikten av de kriminella möjliggörarna – personer och yrkesgrupper som underlättar brottsligheten. Det kan handla om att sälja tjänster för penningtvätt, transporter eller att ordna falska bolag och identiteter. Exempel på yrken som i vissa fall utnyttjas av kriminella nätverk är advokater, revisorer och mäklare.
Förväntade anpassningar hos de kriminella
Enligt rapporten förväntas de kriminella fortsätta anpassa sig för att undgå lagföring. Det kan handla om att använda stiftelser och ideella föreningar som täckmantel, skydda tillgångar genom falska handlingar eller flytta verksamhet till länder utan utlämningsavtal.
– Lägesbilden visar på vikten av att motverka den kriminella ekonomin, att slå mot möjliggörare och att stärka det internationella samarbetet. Det pågår redan flera initiativ både på myndighetsnivå och inom den gemensamma satsningen, säger Johan Olsson.
Rapporten: myndighetsgemensam lägesbild organiserad brottslighet 2025 (pdf, 3 MB)
Fakta: Organiserad brottslighet i Sverige
Den myndighetsgemensamma lägesbilden (MGL) tas fram vartannat år och bygger på information från de sju regionala underrättelsecentrumen, det nationella underrättelsecentret samt Sveriges bidrag till Europols hotbild Socta.
De sex typerna av kriminell infrastruktur är:
- Företag som brottsverktyg
- Penningtvätt
- Identitets- och dokumentbedrägerier
- Korruption och otillåten påverkan
- Våld och hot
- Motåtgärder för att undvika upptäckt och lagföring
Rapporten, ”Myndighetsgemensam lägesbild organiserad brottslighet 2025”, syftar till att inrikta och förstärka arbetet mot den växande organiserade brottsligheten i Sverige.
