Vid årsskiftet trädde flera nya lagar i Sverige i kraft som påverkar straffrätt, migration, bostadsmarknad och näringsliv. Förändringarna gäller från 2026 och syftar, enligt regeringen, till att stärka rättssäkerheten, effektivisera myndigheter och främja samhällsutvecklingen i hela landet.
Fler fångar kan avtjäna straff med fotboja
Från och med nu kan fler dömda avtjäna sitt fängelsestraff med elektronisk övervakning, även kallad fotboja. Tidigare gällde gränsen sex månader, men nu höjs den till ett år och sex månader.
Verkställigheten sker i den dömdes hem eller i särskilda kontrollerade boenden som bemannas av Kriminalvården. Däremot krävs, för straff över sex månader, en fördjupad lämplighetsprövning där återfallsrisk och brottsofferperspektiv vägs in.
Som ett resultat kan farligare brottslingar prioriteras till anstalt. Dessutom väntas reformen frigöra fängelseplatser och minska risken för återfall.
Skärpta regler för villkorlig frigivning
Samtidigt skärps reglerna för villkorlig frigivning. Den intagne måste nu avtjäna tre fjärdedelar av strafftiden, jämfört med tidigare två tredjedelar.
Dessutom införs nya möjligheter att skjuta upp frigivning vid misskötsamhet eller vid risk för nya allvarliga brott. Alla fängelsestraff omfattas nu av systemet, och minimistraffet höjs till en månad.
Prövotiden efter frigivning blir två år. Vid återfall under denna tid ska hela den villkorliga friheten förverkas utan ny chans till frigivning. Följaktligen skärps konsekvenserna markant för den som återfaller i brott.
Kraftigt höjt återvandringsbidrag
En annan uppmärksammad förändring gäller återvandringsbidraget. Det ekonomiska stödet för frivillig återvandring höjs kraftigt för att öka incitamenten.
De nya nivåerna är:
- 350 000 kronor per vuxen
- 25 000 kronor per barn
- Max 600 000 kronor per hushåll
Samtidigt införs skärpta kontroller för att motverka fusk. Därför får Migrationsverket tillgång till uppgifter ur belastnings och misstankeregister.
Syftet är, enligt regeringen, att kombinera ökad rättssäkerhet med bättre kontroll över hur offentliga medel används.
Hårdare krav på offentliga biträden och tolkar
För att stärka kvaliteten i asylprocessen införs nu skärpta behörighetskrav för offentliga biträden. Endast utbildade jurister som bedöms särskilt lämpliga ska få uppdrag.
Olämpliga ombud kan dessutom förklaras obehöriga hos Migrationsverket, Polisen och Säkerhetspolisen. Vidare ställs högre krav på att myndigheter använder auktoriserade tolkar och översättare.
Å andra sidan innebär detta ökade krav även högre kostnader. Trots detta bedöms reformen stärka förtroendet för rättsprocessen.
Starkare skydd för tekniska företagshemligheter
Inom näringslivet införs nu ett straffrättsligt skydd för tekniska företagshemligheter. Två nya brott införs i lagen om företagshemligheter.
Skyddet omfattar bland annat:
- Tekniska ritningar
- Produktionsprocesser
- Forskning och utvecklingsresultat
Straffansvar gäller även om personen haft laglig tillgång till informationen. Som ett resultat stärks skyddet för innovation, forskning och svensk konkurrenskraft.
Nya regler ska underlätta byggandet av hyresbostäder
Slutligen ändras reglerna för presumtionshyror för att förbättra förutsättningarna för nyproduktion av hyresrätter.
Fastighetsägare får nu större möjlighet att justera hyran löpande, vilket kan göra projekt mer lönsamma. Dessutom införs nya möjligheter till hyresändringar vid moderniseringar, exempelvis installation av solceller eller laddstolpar.
Emellertid återstår frågan om förändringarna leder till lägre inflyttningshyror. Regeringen hoppas dock att reformen ska öka bostadsbyggandet på sikt.
