Regeringen presenterar ett omfattande förslag till ny lagstiftning som ska ersätta dagens LVU. Förslaget remitteras nu av Socialdepartementet och syftar till att stärka skyddet för barn och unga från den 1 januari 2027. Fokus ligger på trygghet, rättssäkerhet och modernare regler för omhändertagande.
Regeringen vill modernisera omhändertagandet
Den föreslagna reformen innebär att LVU ersätts av två nya lagar som ska vara tydligare och mer lättöverskådliga. Dessutom ska barnets egen rätt stärkas genom att rättigheter samlas i egna kapitel, något som regeringen framhåller som avgörande. Statsminister Ulf Kristersson säger att samhället måste ha bättre verktyg för att skydda barn från kriminalitet och hedersrelaterat våld.
Vidare betonar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall att barn som fått stark anknytning till ett familjehem inte ska tvingas flytta tillbaka till föräldrar de knapp känner. Detta är enligt henne Lex Lilla Hjärtat i praktiken, vilket tydligt markerar ett barnrättsperspektiv.
Två nya lagar ska ersätta dagens LVU
Regeringen föreslår en lag om omhändertagande för vård av barn och unga samt en lag om särskilda befogenheter för statlig barn och ungdomsvård. Förslagen bygger på flera tidigare utredningar och syftar till att skapa ett mer modernt och sammanhållet regelverk.
Dessutom ska språket moderniseras, reglerna struktureras om och vissa ändringar göras för att öka tryggheten för barn i utsatta situationer.
Centrala förändringar i lagförslaget
De mest betydande förändringarna inkluderar följande:
- Barnrättsperspektivet stärks genom samlade rättigheter i varje lag.
- Skyddet mot kriminella miljöer och hedersrelaterat våld skärps för att möta dagens samhällsutmaningar.
- Familjehemsplacerade barn får ökad stabilitet, vilket minskar risken för otrygga miljöbyten.
- Vårdnadshavares möjlighet att begära upphörande begränsas, vilket minskar återkommande prövningar.
- Rätten till offentligt biträde förtydligas och utökas, vilket följaktligen stärker barns möjlighet att föra sin talan.
Däremot är målet inte en total omläggning av regelverket utan en förbättrad struktur och bättre stöd för de mest utsatta.
Remittering och nästa steg
Socialdepartementet skickar nu utkastet till remittering. Syftet är att ge instanser möjlighet att bedöma förslagen i ett samlat sammanhang. Förslaget ska lämnas in senast 19 januari 2026 och därefter väntar lagrådsremiss och proposition.
Som ett resultat av den föreslagna tidsplanen kan de nya lagarna träda i kraft den 1 januari 2027, vilket regeringen bedömer som realistiskt. Vidare ska lagstiftningen göra det enklare för socialtjänst och statliga aktörer att fatta rätt beslut i rätt tid.
