Regeringen föreslår ett höjt försörjningskrav vid anhöriginvandring, med striktare regler för vilka inkomster som får räknas. Förslaget, som nu skickas på remiss, syftar till att stärka integration, minska utanförskap och motverka långvarigt bidragsberoende. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Regeringen vill stärka egen försörjning
Justitiedepartementets promemoria markerar en tydlig omläggning av migrationspolitiken. Regeringen anser att egen försörjning är avgörande för lyckad integration, dessutom betonas vikten av att kunna försörja både sig själv och sin familj. Migrationsminister Johan Forssell framhåller att generösa regler riskerar att leda till utanförskap, trots detta har systemet under lång tid varit oförändrat.
Vidare menar regeringen att arbetslinjen måste stärkas. Följaktligen kopplas anhöriginvandring tydligare till etablering på arbetsmarknaden.
Försörjningskravet höjs med 30 procent
Ett centralt förslag är att försörjningskravet höjs med 30 procent jämfört med dagens nivå. Kravet utgår fortsatt från förbehållsbeloppet vid löneutmätning, dock med ett betydligt högre påslag. För 2025 innebär det:
- Cirka 13 300 kronor plus boendekostnad för makar eller sambor
- Cirka 23 600 kronor plus boendekostnad för två vuxna och två barn
Som ett resultat skärps kraven markant för den som vill ta hit anhöriga. Å andra sidan menar regeringen att detta skapar tydligare incitament att arbeta.
Färre inkomster ska få räknas
Promemorian föreslår även en tydlig begränsning av vilka inkomster som får ligga till grund för försörjningskravet. Endast varaktiga och egna inkomster ska räknas, vilket innebär:
- Lön från arbete
- Inkomst från näringsverksamhet
- Förmögenhet som kan försörja familjen under längre tid
Däremot ska inkomster från a kassa, aktivitetsstöd och subventionerade anställningar inte längre få räknas med. Regeringen bedömer att detta minskar risken för missbruk av systemet. Samtidigt har kritiker varnat för att förändringen kan slå hårt mot hushåll i etableringsfas.
Politisk samsyn om stramare regler
Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Ludvig Aspling beskriver dagens regler som alltför generösa och menar att Sverige inte ska tillåta anhöriginvandring innan familjens försörjning är säkrad. Arbetsmarknadsminister Johan Britz understryker dessutom att reformen minskar risken för långvarigt bidragsberoende.
Kristdemokraternas Ingemar Kihlström betonar vikten av samhällsgemenskap. Enligt honom är arbete och egen försörjning en dörr in i samhället, i kontrast till bidragsberoende som kan leda till isolering.
Ikraftträdande planerat till 2027
Promemorian skickas nu ut på remiss, och därefter väntas regeringen återkomma med lagförslag. Författningsändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027, vilket ger berörda myndigheter tid att anpassa regelverk och handläggning.
Trots detta väntas debatten bli intensiv. Följaktligen kommer remissinstansernas synpunkter att spela en central roll för den slutliga utformningen.
