Regeringen vill införa en ny lag som ger polisen rätt att använda AI ansiktsigenkänning i realtid för att bekämpa allvarlig brottslighet. Förslaget, som nu skickats till Lagrådet, ska göra det lättare att hitta misstänkta och förhindra grova brott i Sverige, samtidigt som rättssäkerhet och personlig integritet skyddas genom strikta regler och krav på tillstånd.
AI ansiktsigenkänning ska stärka arbetet mot grov brottslighet
Regeringen vill att polisen ska kunna använda AI baserad ansiktsigenkänning i realtid vid exempelvis människohandel, mord och grova narkotikabrott. Tekniken ska förstärka arbetet när snabb identifiering är avgörande, dessutom ska den bidra till att fler grova brott kan klaras upp. Förslaget innebär att polisen kan använda verktyget för att identifiera personer som utsatts för brott eller misstänks för allvarlig kriminalitet.
Vidare ska tekniken få användas för att förhindra brott mot liv och säkerhet. Regeringen framhåller att verktyget ska vara ett komplement till redan befintliga metoder. Regeringen beskriver AI tekniken som ett efterfrågat och viktigt verktyg, som ett resultat av den ökande brottsligheten.
Strikta tillståndskrav ska skydda integriteten
Den föreslagna lagen innehåller flera rättssäkerhetsgarantier. Användningen ska alltid vara proportionerlig och kräver tillstånd från åklagare eller domstol. Dessutom måste en ansökan lämnas inom 24 timmar om polisen påbörjar användningen i akuta situationer.
För att stärka skyddet betonar regeringen att personlig integritet ska vara centralt i varje beslut. Däremot ska möjligheten att stoppa allvarliga brott väga tungt i bedömningen. Tekniken får endast användas i ärenden som rör de mest allvarliga brottstyperna och ska inte användas i bred övervakning av allmänheten.
Justitieminister Gunnar Strömmer säger att verktyget behövs för att återta tryggheten i samhället. Ministern lyfter att AI ansiktsigenkänning kan ge polisen ett tydligt övertag, samtidigt som kontrollerade ramar ska förhindra missbruk.
Lagändringen föreslås träda i kraft 2026
Regeringen föreslår att den nya lagen ska börja gälla 1 maj 2026. Före införandet väntas en bred politisk debatt, eftersom tekniken både väcker förhoppningar om ökad säkerhet och oro kring integritet.
Som ett resultat av förslaget kan Sverige bli ett av de första länderna i Europa som inför reglerad realtidsbaserad ansiktsigenkänning under tydliga former. Samtidigt fortsätter andra länder att utvärdera liknande tekniker.
Regeringen menar att kombinationen av hög teknisk precision, strikta tillstånd och rättssäkerhetsgarantier skapar en balans mellan trygghet och integritet, dock återstår att se hur lagförslaget tas emot av riksdagen och av allmänheten.
