Hovrätten dömer sex familjemedlemmar för grovt bidragsbrott i ett omfattande mål om assistansbedrägerier. Samtidigt frikänns både brukaren och hans dåvarande hustru, trots att hon tidigare dömts i tingsrätten. Domen rör felaktigt utbetald assistansersättning på över fem miljoner kronor och ses som ett allvarligt angrepp på välfärdssystemet.
Sex assistenter döms för grova bidragsbrott
Hovrätten gör i huvudsak samma bedömning som tingsrätten och slår fast att sex personer i samma familj gjort sig skyldiga till grova bidragsbrott. De dömda har arbetat som personliga assistenter åt sin egen far, som haft rätt till assistans.
Enligt domen har assistenterna tillsammans och i samförstånd lämnat oriktiga uppgifter i tidsredovisningar till Försäkringskassan, följaktligen har stora belopp betalats ut felaktigt.
Felaktiga tidsredovisningar i stor omfattning
Målet handlar om så kallade assistansbedrägerier, där vuxna barn och en svärson varit anställda som personliga assistenter av kommunen. Hovrätten konstaterar att felaktigheter förekommit i stor omfattning, dock något mindre än vad tingsrätten tidigare bedömde.
I flera fall accepterar hovrätten att brukaren faktiskt varit tillsammans med assistenten under redovisade pass. Trots detta anser domstolen att den samlade brottsligheten är omfattande och systematisk.
Över fem miljoner kronor felaktigt utbetalda
– Den felaktigt utbetalda assistansersättningen uppgår till drygt fem miljoner kronor, säger hovrättsrådet Viveca Lång, rättens ordförande.
Hon understryker att det rör sig om allvarlig brottslighet riktad mot samhällets välfärdssystem, vilket varit avgörande för rubriceringen som grovt bidragsbrott.
Lindrigare straff än i tingsrätten
Hovrätten väljer att lindra fängelsestraffen något för samtliga assistenter utom en. Till skillnad från tingsrätten tar hovrätten hänsyn till att ovanligt lång tid har förflutit sedan brotten begicks.
Dessutom beaktar domstolen att fyra av de dömda sannolikt drabbas yrkesmässigt av domen, vilket påverkat straffmätningen. Däremot kvarstår fällande domar för grovt bidragsbrott.
Hustru frikänns från medhjälp
Med ändring av tingsrättens dom frikänner hovrätten brukarens dåvarande hustru, som tidigare dömts för medhjälp till grovt bidragsbrott. Hovrätten anser visserligen att hon främjat brottsligheten genom att utföra assistansliknande arbete, men bedömer att hon saknat uppsåt.
Därmed kan hon inte hållas straffrättsligt ansvarig. I kontrast till detta kvarstår de fällande domarna mot assistenterna.
Brukaren fortsatt frikänd
Hovrätten fastställer även tingsrättens frikännande dom mot brukaren själv. Domstolen bedömer att det inte är styrkt att han haft det uppsåt som krävs för ansvar i bidragsbrott, trots att brotten begåtts i hans närhet.
Detta innebär att både brukaren och hans tidigare hustru nu är helt frikända.
Skiljaktiga meningar i rätten
Två av hovrättens ledamöter är skiljaktiga i vissa delar av domen. Trots detta står majoritetens bedömning fast, följaktligen gäller domslutet i sin helhet om inte prövningstillstånd beviljas i högre instans.
Skiljaktigheterna rör främst bedömningen av omfattning och straffvärde, inte skuldfrågan i sig.
Domen sätter fokus på assistansbedrägerier
Målet belyser ett växande problem med assistansbedrägerier inom personlig assistans, där familjeband ibland utnyttjas för att kringgå regelverk. Som ett resultat har rättsväsendet under senare år prioriterat denna typ av brottslighet.
Polis och åklagare har betonat vikten av att skydda välfärdssystemens legitimitet, särskilt när stora summor offentliga medel står på spel.
Tydlig signal om välfärdsbrott
Domen ses som en tydlig signal om att grova välfärdsbrott leder till fällande domar, även när de begås inom familjen. Samtidigt visar frikännandena att domstolen gör noggranna individuella prövningar av uppsåt och ansvar.
Trots detta understryker hovrätten att brottsligheten i målet varit allvarlig och samhällsskadlig.
