Utbyggnaden av snabbt bredband i Sverige kan snart bli både enklare och mer kostnadseffektiv. Den så kallade gigabittutredningen har nu lämnat sitt betänkande till civilminister Erik Slottner (KD). Förslagen ska anpassa svensk lag till EU:s nya regler för gigabitinfrastruktur och syftar till att stärka digitaliseringen i hela landet.
Bakgrund: Nya EU-regler för gigabitinfrastruktur
EU:s nya förordning om gigabitinfrastruktur träder snart i kraft och ska göra det lättare att bygga ut nät med mycket hög kapacitet. Regeringen gav därför Gigabittutredningen i uppdrag att föreslå anpassningar i svensk lagstiftning.
Utredningen har särskilt fokuserat på hur Sverige kan underlätta:
- Utbyggnad av sjökablar till grannländer
- Tillgång till samhällsviktig infrastruktur som vattentorn för placering av basstationer
- Stärkt rätt för lokala byanät
Ny central informationspunkt föreslås
Ett av de mest centrala förslagen är att skapa en digital informationsplattform för operatörer. Genom denna ska aktörer kunna:
- Lämna in tillståndsansökningar digitalt
- Följa status på sina ansökningar
- Få tillgång till information om befintlig infrastruktur och planerade projekt
Informationspunkten ska dessutom anpassas till svenska säkerhetsförhållanden och ge stöd vid gränsöverskridande projekt, exempelvis vid utläggning av sjökablar.
Post- och telestyrelsen (PTS) föreslås bli ansvarig myndighet för systemet och hantera både tillsyn och tvister.
Stärkt rätt för byanät och lokala initiativ
Enligt förslaget ska även byanät, som ofta drivs lokalt i mindre samhällen, få samma rättigheter som större operatörer inom EU:s gigabitförordning.
Detta kan få stor betydelse för landsbygden, där digital infrastruktur är avgörande för företagande, välfärd och distansarbete.
– Tillgången till snabbt bredband är en förutsättning för jobb, välfärd och företagande i hela landet, säger civilminister Erik Slottner.
– Utbyggnaden behöver bli enklare och effektivare, men också ske med hänsyn till det förändrade säkerhetsläget.
Säkerhetsaspekter och tillträde till kritisk infrastruktur
För att balansera säkerhet och tillgång föreslår utredningen att Livsmedelsverket ska kunna ge vägledning till VA-leverantörer. Det ska underlätta för dessa att frivilligt ge operatörer tillträde till exempelvis vattentorn utan att kompromissa med driftsäkerhet eller skyddsvärde.
Nej till automatiskt godkännande – skadestånd införs i stället
Till skillnad från EU-förordningens modell med så kallat tyst godkännande (automatiskt godkännande om myndigheter dröjer med beslut) föreslår utredningen att Sverige inte inför denna regel.
I stället vill man införa en ny skadeståndsregel vid förseningar i tillståndsprocesser, vilket ska ge incitament till snabbare handläggning utan att riskera säkerheten.
Nästa steg: Betänkandet skickas på remiss
Betänkandet överlämnades den 6 november till civilminister Erik Slottner och ska nu skickas på remiss. Därefter väntas regeringen ta ställning till förslagen och eventuella lagändringar.
Syftet är tydligt: att snabba upp digitaliseringen, säkra framtidens bredband och stärka Sveriges konkurrenskraft i ett allt mer uppkopplat Europa.
