Regeringen har fått en utredning som föreslår att polisutbildningen ska bli betald genom att studielån avskrivs. Förslaget syftar till att stärka rekryteringen, öka genomströmningen och få fler poliser att stanna kvar i yrket.
Regeringens mål: fler poliser i hela landet
Behovet av fler poliser är stort i Sverige. Regeringen vill att polistätheten ska nå upp till EU-genomsnittet, och har tillfört Polismyndigheten stora resurser för att möjliggöra tillväxt.
För att locka fler till yrket gav regeringen därför i uppdrag att utreda hur polisutbildningen kan göras betald. Nu har den färdiga promemorian överlämnats till Justitiedepartementet.
– Regeringen har ett tydligt mål att få fram fler poliser i hela landet, närmare medborgarna, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M). “Att poliser som jobbat ett antal år ska få sina studieskulder ersatta handlar om att öka attraktiviteten i utbildningen och stärka drivkrafterna att stanna kvar länge i yrket.”
Två alternativ för betald utbildning
Utredningen föreslår två huvudalternativ för hur den betalda polisutbildningen kan införas:
- Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen betalar tillbaka studielånen.
- Centrala studiestödsnämnden (CSN) skriver av studielånen.
Efter analys rekommenderas det senare alternativet – avskrivning via CSN – eftersom det innebär mindre administration och färre mellanled.
Förslaget omfattar personer som tagit studielån för polisutbildningen från och med höstterminen 2024.
Villkor för att få studielånet avskrivet
För att kvalificera sig för en helt avskriven polisutbildning krävs att den nyexaminerade polisen tjänstgör i åtta sammanhängande år efter avslutad grundutbildning.
Delvis avskrivning kan beviljas för den som arbetar minst tre år inom en ramtid på åtta år.
Systemet är tänkt att både premiera långvarig tjänstgöring och säkerställa återväxt i yrket.
En investering i trygghet och framtid
Reformen ses som ett sätt att öka attraktiviteten i polisyrket, men också som en investering i samhällstryggheten.
Enligt regeringen är en betald polisutbildning en viktig del i att öka den lokala polisiära närvaron och säkerställa att fler väljer att stanna kvar i yrket på lång sikt.
“Det här handlar om att bygga en starkare och mer närvarande polis i hela Sverige,” säger Gunnar Strömmer.
Nästa steg: lagförslag 2027
Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027.
Innan dess ska promemorian skickas på remiss för synpunkter från myndigheter, fackförbund och utbildningsinstitutioner.
