Regeringen har tagit emot en utredning som föreslår nya regler för hur leverantörer från länder utanför EU ska få delta i svensk offentlig upphandling. Förändringen ska skydda nationella intressen, stärka säkerheten och anpassa lagstiftningen till EU rätten. Utredningen lyfter särskilt risker inom IT, energi och infrastruktur samt möjligheten att stänga ute aktörer från stater som saknar frihandelsavtal med EU.
Varför regeringen vill ändra reglerna för tredjelandsleverantörer
Utredningen visar att svenska myndigheter i dag måste behandla alla leverantörer lika, även de från länder utan avtal med EU. Dessutom har EU domstolen klargjort att tredjelandsleverantörer inte har samma rättigheter som företag inom EU, vilket skapar en juridisk obalans.
Förslaget gör det möjligt för myndigheter att begränsa eller helt utesluta leverantörer från stater utan frihandelsavtal, till exempel länder med antagonistiska intressen. Detta innebär följaktligen att nationell säkerhet och känsliga sektorer kan skyddas bättre.
Civilminister Erik Slottner betonar att staten behöver starkare verktyg för att förhindra att strategiskt viktiga verksamheter påverkas av fientliga aktörer.
Förslagens innehåll och konsekvenser
Enligt promemorian ska upphandlingslagarna inte längre gälla för leverantörer från tredjeländer utan EU avtal. Detta ger svenska myndigheter möjlighet att:
- välja om sådana leverantörer alls får delta
- behandla deras anbud annorlunda än EU baserade leverantörer
- prioritera nationell säkerhet när strategiska sektorer upphandlas
Leverantörer utan EU avtal förlorar även rätten till domstolsprövning, vilket dessutom minskar risken för långdragna överklaganden från aktörer som ändå saknar rättigheter inom EU systemet.
Vidare redovisas alternativa vägar för juridisk prövning som kan användas av dessa aktörer, men dessa blir mer begränsade än dagens ordning.
Nationell säkerhet i fokus
Regeringen lyfter särskilt riskerna inom IT, energi, transport, samhällsviktiga tjänster och infrastruktur. Dessa områden anses särskilt känsliga eftersom de:
- kan utnyttjas för underrättelseverksamhet
- möjliggör påverkan på kritiska system
- riskerar att skapa beroenden till fientligt sinnade stater
Förslaget ska därför ge myndigheter en större handlingsfrihet, samtidigt som reglerna hålls förenliga med EU rätten.
Hur WTO:s GPA avtal påverkar Sverige
EU och Sverige är anslutna till WTO:s avtal om offentlig upphandling, GPA. Avtalet reglerar vilka länder som har rätt att delta i varandras upphandlingar och omfattar följande GPA medlemsländer utanför EU:
- Australien
- Kanada
- Island
- Israel
- Japan
- Sydkorea
- Schweiz
- USA
- Taiwan
- Hongkong
- Norge
- Storbritannien
- Nya Zeeland
- Ukraina
samt flera mindre länder
Leverantörer från dessa stater påverkas inte av förslaget, eftersom GPA omfattar dem. Förslaget riktar sig alltså framför allt mot stater utan avtal, vilket i kontrast till dagens regler skapar en tydligare rättslig linje.
Vad händer nu
Utredningens förslag ska nu beredas vidare i Regeringskansliet. Dessutom ska regeringen analysera hur förändringarna kan införas utan att påverka konkurrens eller handel onödigt negativt. Först därefter kan lagförslag lämnas till riksdagen för beslut.
