Sedan den nya kontaktförbudslagstiftningen trädde i kraft 1 juli 2025 har både ansökningar och beviljade beslut ökat markant. Polisen ser en tydlig förändring i användningen av kontaktförbud, dessutom blir preventiva ansökningar utan koppling till brottsutredningar allt vanligare. Myndigheten beskriver reformen som effektiv och genomgripande.
Kraftig ökning av ansökningar efter lagändringen
De första månaderna efter lagens införande visar en tydlig förändring. Antalet ansökningar om kontaktförbud ökade med 35 procent mellan juli och oktober jämfört med årets första sex månader. Rikspolischef Petra Lundh säger att ökningen var väntad och att myndigheten nu arbetar mer aktivt med att identifiera riskfaktorer för våld och hot.
Dessutom har antalet ansökningar utan koppling till en brottsutredning ökat med 60 procent. Detta innebär enligt Polisen att kontaktförbud i större omfattning används förebyggande innan ett brott sker, något som var ett uttalat mål med reformen.
Fler kontaktförbud beviljas än tidigare
En annan central förändring är att andelen beviljade kontaktförbud stigit ännu snabbare än ansökningarna. Enligt Åklagarmyndigheten har antalet beviljade fall ökat med 49 procent sedan juli. Som ett resultat får fler utsatta personer ett snabbare och starkare skydd.
Biträdande rikspolischef Stefan Hector lyfter att både tekniken och rutinerna fungerar bättre än förväntat. Den nya fotbojan används nu i större omfattning och flera regioner rapporterar att arbetssättet ger tydliga effekter på tryggheten.
Reformen ger myndigheter fler verktyg att skydda utsatta
Den nya lagstiftningen ger åklagare och domstolar möjlighet att fatta beslut om husrannsakan för att hitta förbudspersonen vid delgivning. Vidare räknas otillbörlig övervakning, exempelvis GPS i telefoner eller appar, nu som grund för kontaktförbud. Detta innebär att myndigheter snabbare kan agera vid digitala trakasserier.
Dessutom ska andra beteenden än tidigare brottslighet vägas in, vilket öppnar för ingripanden vid handlingar som upplevs hotfulla även utan att ett brott har begåtts. Reformen gör det även möjligt att införa större geografiska förbudsområden, som ett resultat av lagens fokus på brottsoffrets trygghet.
Kontaktförbud ska förebygga brott i ett tidigare skede
Polisen framhåller att ett viktigt mål med reformen är att stoppa hot, våld och förföljelse innan de leder till brott. Detta gäller särskilt i nära relationer där riskerna ofta eskalerar över tid. Eftersom både Statens institutionsstyrelse och Kriminalvården nu måste underrätta om frigivningar får skyddspersoner information i tid.
Vidare får både förbudsperson och skyddsperson en egen kontaktperson, något som stärker tydlighet och uppföljning. Som ett resultat hoppas myndigheterna att kontaktförbud ska bli ett mer aktivt och träffsäkert verktyg i det brottsförebyggande arbetet.
Regeringens reform får tydligt genomslag
Reformen beskrivs som en av de största moderniseringarna av kontaktförbudssystemet på många år. Polisen menar att lagändringarna gått snabbt att implementera, däremot fortsätter arbetet med att utveckla stödet för utsatta personer.
Sammantaget visar utfallet från juli till oktober att lagen ger just den effekt som lagstiftaren avsåg, eftersom både ansökningar och beviljade beslut ökar kraftigt. Reformen bedöms därmed bidra till ökad trygghet i hela landet.
