Riksrevisionen riktar skarp kritik mot regeringens och skolmyndigheternas arbete med att säkerställa att undervisningen i svenska skolor vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Bristande systematik, otydlig ansvarsfördelning och svagt forskningsunderlag riskerar enligt granskningen att försämra elevernas kunskapsresultat.
Vetenskaplig grund saknas i flera skolstöd
Enligt skollagen ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men Riksrevisionens granskning visar att detta mål inte uppfylls. Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet har i uppdrag att stötta skolväsendet med forskningsbaserade material och fortbildning, men arbetet brister på flera punkter.
Myndigheterna har enligt rapporten inte arbetat med den systematik och transparens som krävs. I flera fall har enskilda medarbetares bedömningar haft stor betydelse, eftersom det saknas krav på att all relevant forskning beaktas.
– Det är viktigt att skolmyndigheternas kunskapsstöd till skolpersonal utgår från sammanvägd forskning som det råder samsyn om, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg. Hon betonar att individuella uppfattningar inte får ha omotiverat stor betydelse i statligt producerat stödmaterial.
Forskare tackar nej till samarbeten
Riksrevisionen pekar på att de forskare som anlitas för att ta fram underlag ofta får för snäva tidsramar. Det gör att de inte hinner göra heltäckande forskningssammanställningar, vilket sänker kvaliteten på materialet.
– Många lärare förlitar sig på skolmyndigheternas stöd. Bristerna i underlagen kan i förlängningen påverka undervisningen och leda till att elevernas kunskapsresultat blir lägre än de annars hade kunnat bli, säger Helena Holmlund, projektledare för granskningen.
Otydlig styrning från regeringen
Granskningen visar att regeringens styrning är en av orsakerna till problemen. Myndigheternas uppdrag överlappar delvis varandra och det finns ett överflöd av stödmaterial i olika format på flera webbsidor. Lärare vittnar om att de inte vet vart de ska vända sig för vägledning och att vissa stöd inte är tillräckligt praktiknära för att kunna användas i undervisningen.
Riksrevisionen anser därför att regeringen bör se över ansvarsfördelningen och skapa en samlad struktur för skolstöd, så att lärare enklare kan hitta tillförlitlig information.
Saknas nationell struktur för beprövad erfarenhet
Ett av de mest allvarliga fynden gäller att det saknas en metod för att samla in och dokumentera lärarnas egna erfarenheter, den så kallade beprövade erfarenheten. Det innebär att viktiga insikter från skolpraktiken inte integreras i de stödmaterial som tas fram.
– Myndigheternas stöd bör vila på systematiskt framtagen kunskap som byggts upp över tid. Ett sådant stöd kan också hjälpa lärarna att förhålla sig till trender om hur utbildning ska bedrivas, säger Helena Holmlund.
Skolinspektionens kvalitetskriterier ifrågasätts
Granskningen lyfter även fram Skolinspektionens kvalitetskriterier, som används för att bedöma skolornas verksamhet. Kriterierna bygger främst på styrdokument och har inte förankrats i forskning med tillräcklig systematik. Eftersom de är starkt normerande finns risk att skolor planerar undervisningen utifrån faktorer som inte har direkt koppling till elevernas måluppfyllelse.
Riksrevisionens rekommendationer
I rapportens slutsatser ger Riksrevisionen flera förslag för att stärka skolans kunskapsbas:
- Regeringen bör göra en översyn av myndigheternas uppdrag och ansvarsfördelning samt utse en aktör som utvecklar en nationell struktur för beprövad erfarenhet.
- Skolverket bör förbättra sina processer för att ta fram stödmaterial, säkerställa att all relevant forskning beaktas, och stärka sin interna forskningskompetens.
- Skolforskningsinstitutet bör tydligare lyfta fram forskning om undervisningens effekter på elevers kunskapsresultat.
Mot en mer kunskapsbaserad skola
Riksrevisionen framhåller att en vetenskapligt grundad och erfarenhetsbaserad skola är avgörande för elevers lärande och skolans legitimitet. Genom tydligare styrning, bättre samordning och högre krav på forskningskvalitet kan skolmyndigheterna enligt rapporten ge lärarna det stöd de behöver för att höja resultaten.
