Den slovakiska byn Vlkolínec, som är upptagen på UNESCO:s världsarvslista, skapar nu debatt. Vissa invånare menar att livet vore bättre utan världsarvsstatus, samtidigt som myndigheter pekar på starkt kulturarvsskydd och ekonomiska fördelar.
Invånare ifrågasätter världsarvsstatusen
När UNESCO varje år presenterar nya världsarv väcker det global uppmärksamhet. För Vlkolínec innebar utnämningen 1993 ett internationellt erkännande. Däremot har den ökade turismen med tiden blivit en belastning för vissa boende.
Bybor beskriver hur omkring 100 000 turister per år passerar genom den lilla byn. Följaktligen upplever flera att privatlivet påverkas negativt, särskilt under högsäsong.
– Vi skulle leva bättre om UNESCO tog bort oss från listan, säger invånaren Anton Sabucha till slovakiska medier.
Turismens baksida blir allt tydligare
Vlkolínec lyfts ofta fram som ett ovanligt välbevarat exempel på centraleuropeisk träarkitektur. Husen och klocktornet från 1700-talet lockar besökare från hela världen. Dock beskriver vissa invånare att besökare ibland ignorerar skyltar om privat egendom och fotograferar bostäder.
Som ett resultat har varningsskyltar satts upp längs huvudgatan. Trots detta fortsätter strömmen av turister, vilket enligt kritiker skapar stress och irritation i vardagen.
Myndigheter försvarar UNESCO-skyddet
Å andra sidan menar regionala företrädare att UNESCO-statusen varit avgörande för bevarandet av byn. Katarína Šarafínová från turistorganisationen Visit Liptov betonar att majoriteten av invånarna stödjer världsarvsutnämningen.
– Inskrivningen har haft stor betydelse för att bevara den unika träarkitekturen, säger hon. Dessutom har bidrag möjliggjort restaurering av byggnader som ägs av både privata personer, kommunen och kyrkan.
Ekonomiskt stöd till boende
Enligt Šarafínová har staden även infört ekonomiska stödåtgärder. Dessa omfattar bidrag till fastighetsunderhåll och skatteförmåner som kompensation för turismens belastning.
Vlkolínec är administrativt en del av Ružomberok, och stadens förvaltningsplan för åren 2022 till 2031 innehåller flera åtgärder. Bland annat ingår förbättrad infrastruktur, restaurering av kulturminnen och återinförande av en platsansvarig för byn.
Besökare uppmanas visa respekt
Även turister reflekterar över situationen. Digitala nomaden Hels Dainty, som besökte Vlkolínec 2025, menar att bevarande trots allt är viktigt.
– Jag föredrar att platser bevaras, även om de blir turistmål, säger hon. Samtidigt uppmanar hon besökare att komma utanför högsäsong, respektera invånarnas önskemål och stödja lokala verksamheter.
Kan ett världsarv tas bort från listan
Sedan världsarvsprogrammet startade 1978 har endast tre platser tagits bort från listan. Dessa är Arabian Oryx Sanctuary i Oman, Dresden Elbe Valley i Tyskland och Liverpool Maritime Mercantile City i Storbritannien.
I samtliga fall berodde beslutet på större exploateringar, inte på lokal opinion. Exempelvis togs Dresden bort efter byggandet av Waldschlösschenbron.
UNESCO betonar dialog och balans
UNESCO framhåller att organisationen erbjuder stöd när medlemsländer möter utmaningar. En talesperson påpekar att ökningen av besökare i Vlkolínec snarare speglar globala turismtrender än själva utnämningen.
– Organisationen har verktyg för att hantera turismtryck, och uppmuntrar fortsatt dialog mellan myndigheter och lokalsamhällen, uppger UNESCO.
Följaktligen står Vlkolínec inför en balansgång mellan kulturarvsskydd och livskvalitet. Debatten väntas fortsätta, samtidigt som byn förblir ett av Slovakiens mest uppmärksammade världsarv.
Fakta om Vlkolínec, ett levande kulturarv
Vlkolínec är en liten bergsby belägen på sluttningarna av Velká Fatra i norra Slovakien. Byn består av ett trettiotal traditionella trähus, byggda i timmer utan spik, vilket är ovanligt välbevarat i ett europeiskt sammanhang.
Bebyggelsen härstammar huvudsakligen från 1700 och 1800-talen, och området har länge varit bebott av jordbrukande familjer. Till skillnad från många andra historiska bymiljöer är Vlkolínec inte ett friluftsmuseum, utan en plats där människor fortfarande bor året runt.
Världsarvsstatusen grundas på byns autentiska arkitektur, tydliga gatustruktur och bevarade relation mellan bostäder, landskap och traditionella bruk. Här finns bland annat:
- Trähus med ursprungliga fasader och planlösningar
- Ett historiskt klocktorn och en kyrklig byggnad
- Kulturmiljöer som speglar livet i en bergsby före industrialiseringen
Samtidigt är Vlkolínec ett tydligt exempel på den balansgång som många världsarv står inför. Å ena sidan ger skyddet resurser, bevarande och internationell uppmärksamhet. Å andra sidan innebär turismtrycket konkreta konsekvenser för vardagslivet för de boende.
Följaktligen har Vlkolínec blivit en symbol för den bredare diskussionen om hur kulturarv kan bevaras utan att förlora sin mänskliga närvaro, en fråga som är lika aktuell i Europa som globalt.
