USA:s tidigare president Donald Trump anser att landet inte bör tvingas följa det nya Nato-målet om att medlemsländerna ska lägga fem procent av BNP på försvar. Uttalandet väcker starka reaktioner inför toppmötet i Haag den 24–25 juni 2025.
Nya försvartak i fokus – men USA vill ha fripass
När Nato-länderna samlas i Haag i slutet av juni för att enas om ett nytt ambitiöst försvarsmål att varje medlemsland ska spendera minst 5 procent av sin BNP på militära utgifter är det ironiskt nog USA, målets främsta förespråkare, som nu backar från att själva följa det.
– Jag tycker inte att vi behöver göra det, men de andra Natoländerna absolut behöver göra det, sade Donald Trump i en intervju med Politico.
Trumps motivering: USA bär redan huvudansvaret
Enligt Trump har USA historiskt finansierat stora delar av Natos kollektiva säkerhet, och därför ska landet slippa kravet som andra tvingas följa.
– Vi har stöttat Nato så länge. Därför tycker jag inte att vi behöver följa det, men andra länder måste, säger han.
Uttalandet understryker Trumps återkommande kritik mot vad han betraktar som en orättvis bördefördelning inom Nato, där han menar att Europa drar nytta av amerikanskt skydd utan att betala sin del.
Aktuell försvarsbudget: Så mycket satsar Nato-länderna
Enligt färska siffror från Nato spenderar USA redan 3,4 procent av BNP på försvaret betydligt mer än alliansens nuvarande 2-procentsmål. Flera medlemsländer ligger fortfarande under målnivån, även om vissa närmar sig:
- Polen: 4,12 %
- Estland: 3,43 %
- USA: 3,4 %
Majoriteten av Natoländerna har dock ännu inte nått ens 2 procent, och ett 5-procentsmål skulle innebära dramatiska ökningar i försvarsbudgetarna.
Spanien avvisar målet – men blockerar det inte
Ett av länderna som uttryckt tydligt motstånd mot det nya förslaget är Spanien. Regeringen har meddelat att de inte har ekonomisk möjlighet eller politisk vilja att uppnå 5 procent, men att de inte kommer att aktivt blockera beslutet vid toppmötet.
Ett splittrande mål – och en splittrande röst
Det föreslagna 5-procentsmålet skapar kontrovers inom alliansen. Kritiker menar att det riskerar att dränera statliga resurser och försämra satsningar på välfärd, samtidigt som målet ses som nödvändigt för att möta växande säkerhetshot från bland annat Ryssland och Kina.
Trumps uttalande skapar ytterligare osäkerhet inför mötet i Haag. En del Nato-diplomater uttrycker oro för att USA:s undantag kan underminera förtroendet för alliansens gemensamma mål, särskilt om Washington fortsätter att kräva åtaganden utan att själva leda med exempel.
Haagmötet: Ett vägval för Natos framtid
Toppmötet i Haag den 24–25 juni 2025 väntas bli ett av de mest betydelsefulla på senare år. Diskussionerna om försvarsbudgetar sker mot bakgrund av ett förändrat säkerhetsläge globalt med ett fortsatt krig i Ukraina, ökande spänningar i Asien och ett behov av stärkt cyberförsvar.
Hur enigheten inom Nato påverkas av Trumps uttalande återstår att se. Det är tydligt att frågan om fördelning av ansvar och resurser inom alliansen inte längre är teknisk utan politiskt laddad på högsta nivå.
Fakta: Nato:s försvarsmål
- Nuvarande mål: 2 % av BNP
- Föreslaget mål 2025: 5 % av BNP
- USA:s nuvarande nivå: 3,4 %
- Högsta andelen: Polen (4,12 %)
- Mötesplats: Haag, Nederländerna
- Datum: 24–25 juni 2025
