Efter en svag inledning på året har svensk ekonomi börjat återhämta sig. Enligt regeringens nya prognos drivs uppgången av starkare inhemsk efterfrågan, ökande konsumtion och växande investeringar, samtidigt som arbetslösheten väntas minska gradvis från 2026.
Återhämtningen i svensk ekonomi har påbörjats
Aktiviteten i svensk ekonomi har stärkts under året. BNP-utvecklingen har, trots en svag start, varit något starkare än väntat, vilket markerar början på en bredare återhämtning.
Framöver bedöms den inhemska efterfrågan vara den viktigaste drivkraften. Dessutom bidrar stigande inkomster och ett uppdämt konsumtionsbehov till att hushållens konsumtion väntas öka tydligt under 2026.
Finanspolitiken driver tillväxten
En expansiv finanspolitik har spelat en central roll i uppgången. Vidare kombineras ökade offentliga satsningar med reformer som stärker hushållens ekonomi.
– Nu är återhämtningen i svensk ekonomi i gång, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
– Genom att ge människor mer pengar i plånboken och samtidigt investera i offentlig verksamhet stöttar vi tillväxten, fortsätter hon.
Följaktligen bedömer regeringen att lågkonjunkturen kan vara över under 2027.
Investeringar och konsumtion ökar
Näringslivets investeringar väntas växa snabbare än de senaste åren. Samtidigt ökar hushållens konsumtion, vilket stärker efterfrågan i flera sektorer.
Drivande faktorer är bland annat:
- Stigande reallöner
- Ökat framtidsförtroende hos hushållen
- Offentliga investeringar i infrastruktur och välfärd
Trots detta är återhämtningen ojämn mellan olika branscher.
Arbetslösheten fortsatt hög men vändning väntas
Arbetslösheten ligger kvar på en relativt hög nivå. Däremot väntas den gradvis minska i takt med att efterfrågan på arbetskraft ökar under 2026.
Som ett resultat kan fler sektorer börja nyanställa. Å andra sidan bedöms matchningsproblem på arbetsmarknaden fortsatt vara en utmaning.
Världsekonomin starkare än befarat
Den globala ekonomin har utvecklats något bättre än tidigare prognoser. Effekterna av amerikanska importtullar har hittills varit mindre än väntat, även om den handelspolitiska osäkerheten kvarstår.
Emellertid väntas osäkerheten ge avtryck längre fram. Följaktligen spås världsekonomin växa i en mer måttlig takt de kommande åren.
SCB ser ljusare ekonomiskt läge
Statistiska centralbyrån bekräftar bilden av en försiktig uppgång. Under tredje kvartalet noterades den högsta årstakten i BNP-tillväxt på nästan fyra år.
– Den övergripande bilden av den svenska ekonomin är positiv, säger Caroline Ahlstrand, nationalekonom på SCB.
Dock visade BNP-indikatorn en mindre tillbakagång i oktober, vilket tyder på att återhämtningen inte är spikrak.
Konjunkturklockan pekar mot expansion
SCB:s konjunkturklocka fortsätter att visa rörelse mot starkare konjunktur. I oktober låg fem indikatorer i expansionsfasen, där hushållens konsumtion och industrins orderingång stod för tydliga förflyttningar.
Dessutom signalerar statistiken att ekonomin breddas, även om vissa delar fortfarande släpar efter.
Sparandet ojämnt fördelat mellan hushåll
Hushållens sparande är fortsatt koncentrerat till grupper med högre inkomster. Däremot är konsumtionen jämnare fördelad än både inkomster och sparande.
I kontrast innebär detta att konsumtionsökningar kan få bredare genomslag i ekonomin, trots ökade skillnader i finansiella buffertar.
Nya ekonomiska klassifikationer på väg
SCB planerar att uppdatera de produkt- och branschkoder som används i den ekonomiska statistiken. Syftet är att bättre spegla ett samhälle i förändring.
Arbetet kommer att ske successivt under de kommande åren. Som ett resultat väntas statistiken bli mer relevant och träffsäker.
