Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som möjliggör att svenska fängelsestraff tillfälligt kan verkställas utomlands. Förslaget, som bygger på ett avtal med Estland, syftar till att avlasta Kriminalvården i ett läge där platsbristen är akut och antalet intagna fortsätter att öka.
Ny lag ska avlasta Kriminalvården
Beslutet är en del av regeringens omfattande omläggning av rättspolitiken, där fler personer döms till fängelse och dessutom till längre strafftider. Samtidigt har utbyggnaden av Kriminalvården kommit i gång för sent, vilket lett till ett kraftigt underskott på häktes- och anstaltsplatser.
Regeringen bedömer därför att tillfällig verkställighet av fängelsestraff utomlands är nödvändig. Följaktligen presenteras nu en ny lag som ska skapa rättsliga förutsättningar för detta.
Avtal mellan Sverige och Estland klart
Den 18 juni 2025 undertecknades ett avtal mellan Sverige och Estland. Avtalet innebär att personer som dömts till fängelse i Sverige under vissa förutsättningar ska kunna avtjäna sitt straff i en estländsk kriminalvårdsanstalt.
Avtalet bygger på att estländsk lag tillämpas vid verkställigheten, och att anstalterna i huvudsak bemannas med estländsk personal. Däremot kvarstår Sveriges ansvar för själva straffet och beslutet om överföring.
Lagen kan gälla fler länder
Den nya lagen är inte begränsad till Estland. Tvärtom är den generellt utformad för att kunna tillämpas även gentemot andra länder som Sverige kan komma att ingå liknande överenskommelser med.
Regeringens bedömning är att verkställighet endast ska ske inom EU eller EES, vilket ses som avgörande för rättssäkerhet, tillsyn och gemensamma rättsliga standarder.
Det här reglerar den nya lagen
Lagrådsremissen innehåller detaljerade bestämmelser om hur systemet ska fungera i praktiken. Lagen reglerar bland annat:
- Kriminalvårdens handläggning av ärenden
- urval av intagna som kan bli aktuella
- permissioner och kontakter med omvärlden
- försändelser och kommunikation
- när tillfällig verkställighet ska upphöra
- möjligheten att överklaga beslut
Dessutom behandlas frågor inom migrationsrätt, skadeståndsrätt, arbetsrätt, socialrätt och skatterätt, eftersom verkställighet utomlands påverkar flera rättsområden.
Alla intagna blir inte aktuella
Regeringen betonar att inte alla dömda kommer att kunna avtjäna straff utomlands. Urvalet ska ske restriktivt och bygga på säkerhetsbedömningar, straffets längd och individuella förhållanden.
Barn, personer med särskilda vårdbehov och intagna med stark anknytning till vissa rättsprocesser i Sverige kan därmed undantas. Däremot kan långvariga straff bli särskilt aktuella.
Kvalificerad majoritet krävs i riksdagen
Avtalet med Estland och den nya lagen planeras att överlämnas till Sveriges riksdag under våren 2026. För att avtalet ska godkännas krävs kvalificerad majoritet, vilket innebär bred politisk uppslutning.
Dessutom måste både Sveriges och Estlands parlament säga ja för att avtalet ska träda i kraft.
Ikraftträdande sommaren 2026
Om riksdagen godkänner lagförslagen föreslås de träda i kraft den 3 juli 2026. Därefter kan Kriminalvården börja tillämpa systemet i praktiken.
Regeringen bedömer att detta kan frigöra ett betydande antal anstaltsplatser i Sverige, vilket i sin tur minskar trängseln och förbättrar arbetsmiljön.
Kritik och rättssäkerhetsfrågor väntas
Förslaget väntas väcka debatt om rättssäkerhet, likabehandling och mänskliga rättigheter. Kritiker kan komma att ifrågasätta hur svenska intagna påverkas av att avtjäna straff i ett annat land.
Regeringen framhåller däremot att samarbetet sker inom EU, med tydliga rättsliga ramar och tillsyn, och att systemet är tillfälligt och behovsstyrt.
Del av bredare kriminalpolitisk kursändring
Förslaget om utlandsverkställighet ses som en del av en bredare kriminalpolitisk strategi, där fokus ligger på skärpta straff, ökad kapacitet och stärkt rättsväsende.
Som ett resultat kombineras nu snabbare lösningar, som avtal med andra länder, med långsiktiga investeringar i nya anstalter i Sverige.
