Regeringen ger Statskontoret i uppdrag att utvärdera hur gymnasielagen har tillämpats av Migrationsverket och migrationsdomstolarna samt vilka följder regelverket fått för kommunerna. Uppdraget startar omedelbart och ska redovisas senast 17 juni 2026.
Regeringen vill få klarhet i lagens effekter
Statskontoret ska nu genomföra den första heltäckande granskningen av gymnasielagen, ett regelverk som infördes 2018 för att ge vissa ensamkommande unga möjlighet att stanna i Sverige och fullfölja gymnasiestudier. Lagen hade från början ett omfattande och omstritt regelinnehåll, och flera remissinstanser beskrev processen som komplex med svårbedömda konsekvenser.
Enligt regeringen saknas fortfarande en fullständig bild av hur regelverket fungerade i praktiken, både rättsligt och organisatoriskt. Granskningen ska därför omfatta allt från myndigheternas tillämpning till hur mottagandet fungerade lokalt.
Kritiken mot gymnasielagen ligger till grund
Migrationsminister Johan Forssell framhåller att lagen påverkade många personer och att dess prövning hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna har blivit föremål för omfattande kritik.
Gymnasielagen påverkade ett stort antal människor och flera myndigheter, säger Johan Forssell. Vi vill skapa en samlad bild av hur lagen tillämpats och vilka konsekvenser den fått för kommunerna för att kunna dra lärdomar inför framtida beslut.
Liberalerna välkomnar regeringens beslut. Partiets migrationspolitiska talesperson Patrik Karlson menar att avsaknaden av en ordentlig konsekvensanalys redan från början var ett problem.
Svensk migrationspolitik ska vara hållbar och rättvis, säger Patrik Karlson. Det är positivt att gymnasielagen nu granskas noggrant, kunskap och evidens är helt avgörande för långsiktigt hållbara beslut.
Kommunernas erfarenheter i fokus
Kommunerna står i centrum för den praktiska delen av granskningen eftersom mottagandet av de berörda ungdomarna skedde lokalt. Statskontoret ska därför inhämta uppgifter från bland annat Migrationsverket, migrationsdomstolarna, kommuner och Sveriges kommuner och regioner.
Arbetet ska resultera i en rapport som överlämnas till Justitiedepartementet i juni 2026. Rapporten ska ge regeringen ett faktabaserat underlag inför kommande migrationspolitiska beslut.
