Regeringen tar nu krafttag mot hedersrelaterat förtryck genom en ny proposition som förbjuder äktenskap mellan kusiner. De föreslagna lagändringarna innebär att Sverige slutar erkänna sådana relationer, även om de ingåtts i utlandet.
Ny lagstiftning ska trycka tillbaka hedersstrukturer
Förslaget som lämnats till riksdagen syftar till att stärka individens rätt att själv välja sin livskamrat. Enligt justitieminister Gunnar Strömmer är ett förbud mot kusinäktenskap en nödvändig åtgärd för att skydda framför allt flickor och kvinnor som lever i en hederskontext. Det innebär i praktiken att lagstiftningen nu anpassas för att ge ett starkare civilrättsligt skydd mot familjebaserade påtryckningar.
Vidare betonar jämställdhetsminister Nina Larsson att friheten i Sverige måste gälla alla, oavsett bakgrund. Kusinäktenskap ses ofta som en central del i att upprätthålla slutna klanstrukturer, vilket i sin tur kan leda till social isolering. Följaktligen betraktas förbudet som ett strategiskt verktyg för att montera ned de strukturer som begränsar unga människors självständighet.
Slut på erkännande av utländska kusingiftermål
En av de mest genomgripande delarna i propositionen rör äktenskap som ingåtts utanför Sveriges gränser. Tidigare har vissa undantag funnits, men nu ska huvudregeln vara att dessa inte längre erkänns av svenska myndigheter. Detta görs för att motverka att personer förs utomlands för att kringgå svensk lagstiftning och tvingas in i giftermål.
- Kusiner: Förbjuds att ingå äktenskap i Sverige.
- Nära släktingar: Förbudet omfattar även andra nära familjerelationer.
- Adoption och halvsyskon: Möjligheten att få dispens för att gifta sig med halvsyskon eller adopterade syskon tas bort.
- Utländska äktenskap: Slopas som huvudregel vid registrering i Sverige.
Dessutom varnar regeringen för att sedvänjor kring kusinäktenskap kan bidra till att släktbaserade kriminella nätverk får fäste och bibehålls. Genom att bryta dessa mönster hoppas man även kunna försvåra för den organiserade brottsligheten som vilar på klanstrukturer. I kontrast till tidigare passivitet väljer staten nu att sätta den enskildes frihet framför traditionella familjeintressen.
Skyddet för mänskliga rättigheter stärks
Ur ett bredare perspektiv ser vi att detta förslag är en del av en större rättslig offensiv mot hedersvåld. Trots att kritiker ibland lyfter frågor om personlig integritet, menar företrädare för samarbetspartierna att riskerna med förtryck väger betydligt tyngre. Vidare pekar man på att lagstiftningen måste stå tydligt på den utsatta individens sida för att vara trovärdig.
Slutligen föreslås de nya reglerna träda i kraft den 1 juli 2026. Före dess ska riksdagen behandla propositionen, men med stöd från både regeringen och Sverigedemokraterna förväntas förslaget gå igenom. Därför är det hög tid för berörda myndigheter att förbereda sig på de nya direktiven som ska säkerställa att hedersrelaterat förtryck inte längre ges lagligt utrymme i Sverige.
